Det är en sak att infria förväntningar, en annan att överträffa dem. Särskilt när dragshowscenen växer och frodas som aldrig förr. När Babushka, Elecktra, Carina del Soleil samt inbjudna ex-medlemmen Miss Vega visar vad skåpet ska stå, gör dom det med lika delar old school show, nyskapande artisteri och häcklande.
Det mest framträdande är Babushkas totala tourettes-artade vokabulär under hennes ledning av showen. Den hinner knappt börja innan hon har fått personer i publiken kalla varandra hora och hon demonstrerat en första hjälpen-övning, eller kanske sista hjälpen, på uppblåsbar kärleksdocka. Redan där har jag kippat efter andan ett antal gånger eftersom den balkan-brytande drugan passerar varje gräns vad det är okej att skämta om.
Babushkas tajming är perfekt och hon är rapp i repliken efter år av erfarenhet. Hennes upptåg och improvisationer når sin höjdpunkt när hon i andra akten uppmanar en kvinnlig förskollärare att casta tävlingsdeltagare till scenen utifrån hur välutrustade de är – och förskolläraren gör det, trots att hennes yrkesheder sats på spel, eller kanske pulvriserats.
I andra änden av dragspannet står Carina del Soleil som levererar nutida dansorienterad show bland annat genom sitt nummer med Dinah Nahs Make me (La la la) från senaste Melodifestivalen. Hon får support av Danstruppen som också gör egna nummer och förhöjer showen ytterligare. Elecktra visar hur hon kan trolla bort en näsduk och får den att komma fram ur sitt sköte. Hon understryker också att dragshow handlar om kontext. Det bevisas när hon gör barnvisan The Hokey Pokey. Textraderna “You put your right hand in, You put your right hand out” får en helt annan betydelse i det här sammanhanget, om man så säger.
Miss Vegas tillfälliga comeback adderar ytterligare en dimension till föreställningen. Hennes specialitet är lite skeva karaktärer, campiga queens och gamla bedagade aktriser. Hon skänker en ny dimension till Lena Nymans ”Jeppa på berget” från Hasse och Tage-revyerna. Miss Vega låter henne skvimpa starksprit över hela främre parkett där Christer Lindarw får ducka för att inte träffas av kaskaderna.
Cabaret Moulin skulle man kunna säga är en supergrupp som täcker in många olika delar av dragkulturens brokiga palett. Den råa bitchiga jargongen som är historiskt fundamental för drugor som fått försvara sig med munlädret istället för stilettklackarna. Den nördiga, kärleksfullt häcklande och uppriktigt hyllande gestaltningen av divor och gamla, nästan bortglömda tanter, som Cecilia Bruce och Birgitta Andersson. Rak och direkt scenisk humor och så, naturligtvis, shownummer som är glittrande, gayiga och tight koreograferade.
Cabaret Moulin har varit nominerade till QX-galans årets drag ett otal år men aldrig vunnit. Blir detta året det då de kniper plaketten?
Uppdaterad 2016-11-15
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
