”Inte ett öga är torrt”

Dag 5.
Det blir långlunch i Portofino och ännu en fantastisk dag med god mat och vin i sällskap av underbara kvinnor som generöst delar med sig av sina livsöden fyllda av allvar, sorg, glädje och humorfylld självironi. På den här resan möter jag starka kvinnor från hela samhällsskiktet. En del har lättvindigt betalat för en svit medan andra har sparat under längre tid för att kunna åka.
Ena dagen möter jag en afroamerikan från Texas, nästa möte blir med en dotter till konservativ republikansk Washington-familj och snart möter jag en dotter till en familj från landsbygden i midwest. Det är en salig röra av läkare, poliser, bibliotekarier, professorer, socialarebetare, pensionärer, studerande, såpaskådisar, komiker och kockar som alla efter några dagar till sjöss pratar, skrattar, dansar och hänger tillsammans.

Kvällens show är med Sweet Baby J’ai. Hon är en soul och jazzsångerska. som New York Times beskrivit med orden: ”Her voice is part cream, party honey and all soul.”
Jag kan inte annat än hålla med, det är sällan jag upplevt sådan värme. Men med tanke på hennes familjearv är det inte så konstigt: Hennes farbror spelade med självaste Billie Holliday!
Mellan sångerna, skämten och skratten sjunger hon till ett bildspel av foton som hon bett fans och vänner skicka till henne från viktiga ögonblick i sina liv, från deras ””love period”. Hon avslutar showen med att be sin flickvän sätta sig framför scenen och sjunga för henne. Detta har hon aldrig kunnat göra utanför detta sammanhang säger hon. Inte ett öga är torrt…

Sweet Baby J´ai

Foto: Lena Berglund

Den här resan har gjort att jag känner mig privilegierad. Att få så många historier berättade för mig är fantastiskt. Men jag känner samtidigt panik över att det snart är slut och jag kommer inte hunnit höra en bråkdel! Här finns 700 kvinnor som alla har en helt egen och unik historia. Jag känner mig oerhört lyckligt lottad att vara svensk. Att få bo i ett land som trots allt kommit väldigt långt i vår värld.