Enligt Brottsförebyggande rådets, Brå, hatbrottsstatistik för 2013 har antalet anmälda brott med homo- bi eller heterofoba motiv som grund minskat med 12 procent jämfört med 2012. Sedan 2009 har anmälningarna om hatbrott med dessa motiv minskat med hela 41%.
– Polisens utbildning och brottsförebyggande arbete rörande hatbrott med homofobiska motiv, borde ha lett till att fler anmälningar identifieras, säger Carina Djärv, utredare på Brå. Men en ökande acceptans för homosexualitet i kombination med det sjunkande antalet anmälningar, skulle kunna tyda på en faktisk minskning av homofobiska hatbrott i samhället, eller i varje fall på en nedgång av grövre former av kränkningar.
RFSL varnar för denna slutsats och pekar på resultatet i en undersökning via främst Qruiser där 5000 personer under fem års tid svarat på frågor om förtroendet för olika samhällsinstanser.
I undersökningen framkommer att det bland hbtq-personer finns ett utbrett misstroende och hela 50% ”uttrycker en osäkerhet eller misstro mot polisens kompetens” när det gäller att hantera hatbrott.
– Bristande förtroende leder till svårigheter att få rätt hjälp, det innebär också en stor risk för missvisande statistik när det gäller förekomsten av hatbrott. Antalet polisanmälningar räcker inte till för att bedöma om hatbrotten blir fler eller färre, eftersom många hbtq-personer helt enkelt inte anmäler det de utsatts för, säger Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande i RFSL.

Under 2013 gjordes 630 anmälningar gällande homo-bi och heterofoba motiv. Totalt har hatbrottsanmälningarna legat stabilt under de två år som jämförts och hamnar på kring 5500.
Hela 4000 anmälningar handlar om främlingsfientliga och rasistiska motiv vilket utgör 73% av alla anmälda hatbrott. Homo-bi-heterofobiska ligger på 11% av antalet anmälda brott och därefter kommer islamofobiska respektive kristofobiska och andra religiösa motiv som utgör ca 6% vardera. De antisemitiskt motiverade brotten utgör 4% av de brott som anmälts och totalt 50 anmälningar, 1% av antalet anmälningar, har rört transfobiska motiv.
Mest ökning har kategorin kristofobiska och andra religiösa motiv haft, med 24% sedan 2012 och en fördubbling sedan 2009.

Trots RFSLs varning för att ”dra förhastade slutsatser” säger man sig se en positiv vilja att ta tag i frågan från såväl regeringen som myndigheter.
– Det är glädjande att regeringen tidigare beslutade att Rikspolisstyrelsen ska prioritera hatbrott. Det är även mycket glädjande att regeringen har fattat beslut om att transpersoner skall ingå i hatbrottslagstiftningen och att ett förtydligande i straffskärpningsregeln skall genomföras för att öka transpersoners skydd mot transfobiska brott. Utöver detta finns det dock fortfarande ett flertal utvecklingsområden. Det måste tas ett bredare grepp där ändringar i lagstiftningen sker parallellt med kompetenshöjande och förebyggande insatser, säger Christian Antoni Möllerop.