Filmstöd till Linders Spermahora

– Det betyder sjukt mycket. Nu är snart den queera experimentella filmen en del i det statliga systemet, det är härligt, säger Anna Linder till QX.

I många år har hon utforskat och gestaltat queera uttryck genom korsningar mellan konst och film. I Anna Linders projekt Spermahoran undersöker hon driften att föröka sig, utifrån ett eget perspektiv.
– Jag har utgått från mig själv och varför jag har en längtan att få barn, och vägen dit. Jag brukar inte själv stå framför kameran så det är utmanande även för mig, konstaterar hon.

Nu låter hon sin egen nära krets, Hanna Högstedt, Juli Apponen och Zafire Vrba bidra med delar till verket samt också barnen Niika och Rio.

Det finns ett fåtal berättelser om längtan efter barn i queera sammanhang. Därför tyckte Anna Linder att det var spännande att forska kring det genom konstnärlig praktik, i det här fallet filmskapande. För två år sedan fick Anna Linder och filmvetaren Ingrid Ryberg 3,9 miljoner från Vetenskapsrådet för projektet ”Queera rörliga bilder; skörheten och flyktigheten i deras existens.” I det projkektet ingår även filmen Spermahoran – en film om barnlängtan, som nu fått sammanlagt 270 000 kronor i stöd från Filminstitutet.
– Det är svårt att göra egenfinansierade filmer. Det här stödet betyder mycket ekonomiskt, men också för att få draghjälp via Filminstitutet. De första pengarna är alltid de svåraste. Nu visar detta att en är betrodd.

Spermahoran är också ett sätt att låta queera berättelser ta plats inom konst- och filmvärlden. När filmen är färdig är den tänkt att visas på både biografer, festivaler, muséer och gallerier. Anna Linder konstaterar att förmodligen kommer den ha lättast att finna sin publik i hbtq-kretsar.

Hur kommer det sig att titeln blev Spermahoran?
– Det var Juli som myntade det när hon var min donator. ”Här kommer din spermahora!”. Ordet används i vår lilla grupp. Jag tycker att det är sjukt bra!