Sveriges största Gaynyhetssajt
– över 90.000 besökare per vecka!
– över 90.000 besökare per vecka!
Fredag 30 juli 2010
Darin tolkade Michael Jacksons Billie Jean. Fler bilder längre ner!
Något för var och en, men inget för alla
INVIGNING
Oj vad jag såg fram emot det här. I veckor har jag talat mig varm om vilken fantastisk invigning det skule bli på Stockholm Pride 2009. Oavsett läggning – alla skulle dit! Så varför är jag besviken?
Först: inget jag säger är sant. Du tolkar saker på ditt sätt, jag på mitt – båda har rätt. I den här texten utgår jag från det enda jag kan utgå ifrån – mig – en vit, 23-årig, halvakademisk tysk-finne, öppen för det mesta med förkärlek för musikal, fotboll, Eddie Izzard, blipblop och Michael Jackson.
Och idag har jag somnat stående.
Nej, det var inte akterna. Jag älskade att Sanna Bråding var offantligt flatsnygg och att Maskinen stod för årets mest otippade dragshow. Jag älskade att Marit Bergman brände av en Pride-låt med samma vi-fixar-det-tillsammans-kraft som I will always be your soldier. Det var en kul grej att Linnea och Jonas gifte sig på scen medan Detektivbyrån spelade vals och att Prides ordförande Claes Nyberg bjöd på sig själv i en eurodiscodänga.
Men allt dränktes i prat.
Först skulle ingen prata. Då skulle det mimas till halvdassig disco. Sen skulle Sanna Bråding prata. Sen skulle ordföranden prata. Sen skulle viceordföranden prata. Sen skulle varje chef för Prides alla områden prata. De som var där för att prata – Sandra Dahlén och Magnus Betnér – gjorde det visserligen med bravur, men då var man så trött på allt prat att man själv stod och pratade.
Prat.
I sin iver att visa hur mycket Pride har att erbjuda var och en glömde arrangörerna bort att göra något för alla. Varför tömdes annars området framför scenen så att man tillslut lugnt kunde promenera fram och lägga handen på stängslet?
Sammanfattande metafor: oavsett läggning eller utbildning har vi alla varit på restaurang. Vi vet hur det är att i 45 minuter äta oss mätta på bröd, få in en förrätt som smakar ok, sedan fortsätta med bröd tills vi inte bryr oss om varmrätten när den väl kommer en timme senare.
Det spelade ingen roll att Darins Michael Jackson-tolkning var bra, eller att Lill-Babs gjorde en repris på sitt framträdande från förra årets Pride som då fick mig att börja gråta.
Jag var mätt på bröd. Aningen kräknödig.
Fast jag är jag, du är du, och det som gäller för mig behöver inte gälla för dig, vilket förklarar varför publiken – enligt Pride 16 000 personer – hela tiden var större än på en genomsnittlig Hultsfredspelning. Så behåll din upplevelse och skit i mig.
|
Mats Bax |
 |
|
mats@qx.se |
16 000 människor såg invigningen enligt siffror från Stockholm Pride.
''I princip handlar den om en 17-årig flata i en småstad,'' sade Marit Bergman om Pridelåten Casey, Hold On
Sanna Bråding var flatsnygg med galamånga ombyten.
Anna Fock, videordförande i Pride talade tillsammans med ordförande Claes Nyberg.
Claes Nyberg sjöng E-types ''Here I go again'' med ny text – ''här är Pride igen''.
''Alla som inte dansar är våldtäktsmän''. Maskinen var årets mest otippade dragshow.
Lill-Babs körde en repris på förra årets bejublade hit-medley, även denna gång till applåder.
En smånervös Sandra Dahlén gav hårda kängor åt heterosexuella och kristdemokrater och fick ibland pausa för att släppa fram applåder.
Magnus Betnérs tal var ett bejublat men kort smakprov på den show han gör på Pridehouse senare i veckan.
Eva Brunne vigde Linnea och Jonas...
.. och Tobias Karlsson och Elisabeth Höglund dansade bröllopsvals...
... medan Detektivbyrån spelade.
Mimartisten Jens Nilsson med den första av många sketcher – ett ickenormativt bakande av Pridemuffins...
... och reste Prideflaggan som amerikanarna vid Iwo Jima.
Tributegruppen Chiccones tolkade Madonna.
Musikalartisterna Albin Flinkas och Gunilla Backman sjöng Michael Jacksons ''The Girl is Mine'' – men självklart ''boy'' istället.
Rysk drag på Kärlekslandets scen i Piteå
PITEÅSamtidigt som Pride rullar på i Stockholm arrangeras Kärlekslandet på Piteå dansar och ler. I år med utländskt gästbesök på scen - ryska Saint-Petersburg's Drag.
