EU-parlamentet uppmanas stödja diskriminerings- förbud

STRASBOURG.

EU-parlamentet röstar den 2 april om ett nytt EU-direktiv som förbjuder diskriminering bland annat på grund av sexuell läggning inom en rad områden.
ILGA Europa uppmanar nu parlamentarikerna att se till att närvara under omröstningen och ge sitt stöd till att hela EU ska omfattas av samma diskrimineringsskydd.
Sedan tidigare finns förbud inom EU mot diskriminering i arbetslivet, där sexuell läggning är en av diskrimineringsgrunderna. Det EU nu försöker enas kring är förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning, och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Detta på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. I Sverige och många andra EU-länder finns redan sådant diskrimineringsskydd på plats.

– Det finns ingen tvekan om att detta behövs för att sätta en minimistandard i europeisk lagstiftning. Utan europeisk lagstiftning skulle inte diskrimineringsgrunden sexuell läggning finnas med i en rad av EU:s länder, säger Evelyne Paradis vid ILGA Europa i Bryssel.

Det är dock inte bara diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning som har visat sig svårt för en del europeiska politiker att rösta för. Även diskrimineringsgrunden funktionshinder har stött på problem under den väg direktivet hittills vandrat inom EU. Kommissionen har föreslagit att medlemsländerna ska vara skyldiga se till att tillgänglighet finns för funktionshindrade, men bara så länge detta inte utgör en ”oproportionerlig börda”. En annan brasklapp återfinns då kommissionen föreslår att undantag ska gälla från skyddet för "civilstånd eller familjerättslig ställning och reproduktiva rättigheter". Detta kommer förmodligen betyda att förbudet inte gäller, om inte medlemslandet på egen hand beslutar sig för annorlunda, om man diskrimineras som homo- eller bisexuell i förhållande till sin partner av samma kön. Exempelvis skulle det i så fall fortfarande vara möjligt i flera EU-länder att vägra anse en samkönad partner som närmast anhörig i vårdsammanhang. I EU-parlamentets betänkande har denna undantagsskrivning mildrats marginellt till att direktivet inte påverkar ”uppdelningen av befogenheter mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater” när det gäller ”civilstånd, familjerättslig ställning och hälsa”. Medan EU-kommissionen föreslagit formuleringen att direktivet inte påverkar ”tillämpningen av nationella lagar” inom dessa områden. Vad skrivningarna innebär i praktiken är något som slutligen EG-domstolen möjligen i framtiden kommer att få avgöra.

I EU-parlamentet har den konservativa EPP-gruppen, parlamentets största partigrupp, haft svårt att ena sig kring en gemensam ståndpunkt till direktivet. Förmodligen kommer många ledamöter i gruppen att rösta nej till det. Detta då man tycker det är för långtgående av olika anledningar. Som att man vill värna medlemsstaternas egen lagstiftningskompetens på området eller att man befarar att länders familjelagstiftningar och abortförbud indirekt kommer att undergrävas trots de föreslagna undantagsskrivningarna.

– Att EU lägger fast grundläggande icke-diskriminering är bra. Å andra sidan är frågan hur mycket harmonisering man kan åstadkomma, säger svenske parlamentarikern Christofer Fjellner (m).

Han tycker ofta det är motigt att i EPP-gruppen arbeta för hbt-frågor. Det han för fram som liberal svensk riskerar att få kollegor i partigruppen att sluta lyssna, menar han.

– Det är alltid svårt när den största partigruppen agerar för att försämra ett direktiv. Vi vill tvärtom öka räckvidden av kommissionens förslag, förklarar parlamentarikern Åsa Westlund (s).

Hennes partikollega Inger Segelström sitter i det utskott, för medborgerliga fri- och rättigheter, som behandlat kommissionens förslag till direktiv. Segelström har där varit med om att lägga fram ändringsförslag. Bland annat ville socialdemokratiska ledamöter ta bort undantagen för "civilstånd eller familjerättslig ställning och reproduktiva rättigheter".

ILGA Europa betonar nu att det är viktigt att alla EU-parlamentariker som är för direktivet närvarar vid den omröstning som förmodligen kommer att ske i parlamentet den 2 april. EU-parlamentet har visserligen bara rådgivande inflytande över direktivet, men skulle man rösta ner det skulle det utgöra ett stort hinder för att det förverkligas. När EU-parlamentet lagt fast sin åsikt om direktivet hamnar det åter hos EU-kommissionen. Så småningom ska det läggas fram inför EU:s ministerråd, där det krävs enighet för att det ska antas. Eftersom Sverige är ordförandeland andra halvåret 2009 kommer ett visst ansvar vila på Sverige att ta initiativ för att föra frågan i hamn.