Eleven skriver i sin anmälan: ”Jag grät varje dag för att jag inte ville gå till skolan, för att jag skämdes.” Trots att kränkningarna och mobbningen skedde under två års tid har rektor och lärare låtit det pågå utan att ingripa.
Göteborgsfallet är tyvärr inte unikt. Sju av tio hbtq-ungdomar under 18 år har blivit utsatta för negativa kommentarer på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet i skolan enligt European Union Agency for Fundamental Rights. Trots krav på likabehandlingsplaner och aktiva åtgärder mot mobbning framkommer det i Ungdomsstyrelsens rapport Hon, Hen, Han från 2010 att en fjärdedel av de kränkningar som hbtq-ungdomar utsätts för sker i skolan. Som hatbrottsforskaren Eva Tiby påpekar är skolan, till skillnad från andra arenor där unga hbtq-personer riskerar att utsättas för hatbrott, en plats där eleven måste vara tillsammans med potentiella gärningsmän större delen av dagen, veckan och året.
Skolan har ett juridiskt ansvar att driva ett aktivt och kontinuerligt arbete mot kränkningar och för likabehandling. Ett ansvar som ofta missköts genom att inget eller otillräckligt arbete görs, så som i fallet i Göteborg. Rektorer och annan personal är ofta inte medvetna om sitt ansvar, handlingsplaner upprättas inte på det sätt de borde, om de över huvud taget upprättas. Dessutom saknas ofta såväl dokumentation som årlig utvärdering. Det innebär att många skolor driver sin verksamhet på ett sätt som bryter mot lagen och försätter elever i en utsatt situation.
Det som skiljer Göteborgsfallet från andra fall är att eleven faktiskt anmälde skolan. Mobbning, kränkningar och diskriminering riktad mot hbtq-personer sker dagligen i Sveriges skolor men det är försvinnande få fall som anmäls. Vi möter hbtq-ungdomar som utsätts för brottsliga handlingar av andra elever och vuxna på sin skola men som inte har en tanke på att det är brott de utsätts för. Inte heller skolpersonal, rektor eller skolans huvudmän verkar förstå allvaret i situationen. Toleransen för kränkningar på grund av sexuell läggning eller könsidentitet i Sveriges högstadiekorridorer är oroväckande hög.
RFSL Ungdom har vid flera tillfällen anmält skolor till Skolinspektionen för bristande likabehandlingsarbete eller rent hbtq-fientliga uttalanden. Skolinspektionen har då ålagt skolan att ändra sig. Det finns dock många fall där de krav på ändring som Skolinspektionen ställt inte genomförts och Skolinspektionen inte agerat ytterligare. Vi menar att Skolinspektionen tydligare måste stå upp för hbtq-elevers rätt till en trygg skolmiljö.
Fallet i Göteborg är bara ett av många exempel som visar på behovet av förebyggande arbete. Eleven skriver i anmälan till DO att man aldrig, under två års tid, pratat om hbtq-frågor på hans skola trots att läroplanen för grundskolan är tydlig med att hbtq-frågor ska lyftas i undervisningen. I regeringens hbt-strategi som presenterades den 3 januari i år skriver man att Ungdomsstyrelsen tillsammans med Skolverket ska få i uppdrag att öka hbt-kompetensen i landets skolor. Arbetet är viktigt, men det behövs också att skolans huvudmän – i de allra flesta fall Sveriges kommuner – tar sitt lagstadgade ansvar för att motverka kränkningar av hbtq-elever.
Att hbtq-elever inte har samma tillgång till en trygg skolgång som sina klasskamrater är oacceptabelt.
Uppdaterad 2016-11-15
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
