Vilken rysare!
Tyvärr slutade även denna kväll med en liten kalldusch för Sverige då vi inför folkets röstredovisning låg på en förstaplats men bara fick 93 poäng och därmed halkade ner till en sjätteplats. Det var snopet och lite jobbigt att än en gång få en relativt låg poängsumma från tv-tittarna.
Men.
Ännu en topp10-placering för Sverige alltså! Det är helt magiskt.
Fan vilken sjuk rad vi har sedan 2011: 3-1-14-3-1-5-5-7-6.
INGET annat land har liknande framgångar i Eurovision i modern tid. Och detta nu, när det är över 40 länder som tävlar varje år. John Lundvik och The Mamas ska vara stolta i kväll. Bra jobbat!

Vinnaren blev som oddsen pekat på, Nederländerna. En rättvis seger då de inte vunnit i modern tid. 1975 var senaste gången de vann, då med Teach Ins Ding Dinge Dong.
Duncan Laurence pianoballad med allsångsvänlig refräng kommer att bli en superhit i stora delar av Europa då den är mäktig, innerlig och låter 2019.
Och hur härligt är det inte att Duncan dessutom är out & proud? Han är nämligen stolt bisexuell och har pojkvän!

Italiens Soldi slutade på en snygg andraplats. Aningen introverta Mahmood nådde inte riktigt ända fram men kommer få en stor hit med den handklappscoola låten. Italien har varit segertippade många gånger de senaste åren men räcker inte riktigt hela vägen. Vad det beror på är svårt att svara på men en gissning är att de oerhört starka låtarna inte ramas in helt hundraprocentigt när de ska upp på en ESC-scen. Hm.

Trea blev Ryssland, vilket för mig är obegripligt. Den gapiga musikalballaden med ett oimponerande nummer måste helt enkelt ha hamnat där tack vare Sergey Lazarevs superstjärnestatus och förmåga att sjunga skiten ur vad han än tar sig an. Nåja, det blev alltså ännu ett brons för mannen som ju kom trea i Stockholm 2016 med poppiga You´re The Only One.

Fyra blev Schweiz Luca Hänni. Den 24-årige kalsongmodellen gjorde ett av kvällens vassaste insatser och hans She´s Got Me är typ popperfektion. Kul att det slutade så bra för landet som oftast missar finalen. Låten kommer också bli en stor dansgolvshit på ESC/MF-vänliga golv en lång tid framöver.

Får jag också jubla för att Norge fick 291 poäng av folket och att vårt älskade grannlands eurojojk inte bara fick ALLRA flest folkröster i år, däribland svenska folkets 12:a! Det är ju helt underbart att Keiino slutade på en mäktig femteplats till slut! Trion låg väldigt långt ner i resultattabellen innan folkets röster delades ut. De hade 47 poäng och gick snabbt till 338, då deras höga poäng trillade in och sångerskan Alexandra Rotan föll i gråt.

I övrigt bör det väl nämnas att Nordmakedoniens dystra ballad i nittiotalsklännng obegripligt låg i toppen en stor del av omröstningen. Men Nettas #metoo-stärkande budskap verkar ha färgat av sig på Europa och det är ju i alla fall en bra grej. Landet slutade på en åttondeplats.
Islands BDSM-punk med Hatari blev tia till slut och Tysklands systrar, som inte var systrar, nollades av Europas folk. Men sist blev de inte, den tveksamma äran får Storbritannien med John Lundvik-skrivna Bigger Than Us. Det var som ni hör kanske inte John Lundviks roligaste afton i livet…

Programmet i övrigt då?
En otroligt långdragen blandning av högt och lågt.
Tre snabbrepriser av 26 låtar var en för mycket.
Numret med ESC-stjärnorna Måns, Verka, Eleni och Conchita var härligt men att Assi Asar skulle in och babbla mitt i allt sabbade flowet helt. Det blev väldigt hackigt. Det blev en väldigt charmig bild dock att se halvnakna Conchita, manlige Måns, damiga Gali Atari, sexiga Eleni och silverbollen verka stå på rad och sjunga Halleluja. Mer ESC-camp kan det inte bli liksom.

Men slutligen: Madonna.
Well, detta blev ju ingen Justin Timberlake-succé direkt. En seg men snyggt iscensatt version av Like a Prayer inledde och sen serverades vi en rörig soppa med gasmaskklädda dansare till nya kassa, tjatiga singeln Future med Quavo (som helt obegripligt skulle intervjuas innan Madonna-akten startade). Jag verkar inte vara ensam om att tycka att Madonnas insats var allt annat än bra. Kommentatorerna Edward & Charlotte var i princip mållösa efter ”showen”. Och visst, Madonna är ingen stor sångerska och det behöver man verkligen inte vara för att vara artist. Men helvete vad illa det lät. Det blir många ”Ave Marior” för att detta ska ursäktas…

Slutligen, tack än en gång Edward af Sillén för att du vägleder oss tv-tittare genom dessa ESC-sändningar. Din skärpa, kunnighet och kvickhet gör dessa sändningar sevärda från start till mål.