Året var 1992.
Christer Björkman, som idag är överkucku och Mr Mello himself, ställde för första gången upp i Melodifestivalen. Det hade varit hans dröm sedan länge, och ”tack vare” att Björn Borgs företag gick i konkurs så tvingades VD-assistenten Christer Björkman flytta hem till Sverige från kontoret i Frankrike, och här hemma hamnade han som t-shirt-försäljare på Rocktåget. En av artisterna som var med på detta års rocktåg var Niklas Strömstedt. Under turnén ska Christer ha tjatat hål i huvudet på killarna om hur mycket han ville vara med i Melodifestivalen, så Niklas sade, ”Okej jag skriver en låt till dig så skickar vi in den”.
Sagt och gjort, Niklas skrev Imorgon är en annan dag, den skickades in och resten är historia. Christer vann, bara fem poäng före Lizette Pålssons Som om himlen brann.
Christer fick representera Sverige i Eurovision Song Contest som gick i Malmö tack vare att Carola tagit hem seger året innan med Fångad av en stormvind. Christer sa innan finalen att han både hoppades och trodde på en topp 3-placering. Det blev det inte, han kom näst sist med bara nio poäng (Finland kom sist). Christer toppade dock Svensktoppen i hela sex veckor under sommaren och fick sitt stora genombrott som artist.
Han hade dock inte kommit ut offentligt när han tävlade med Imorgon är en annan dag, det gjorde han först fyra år senare i QX juninummer 1996 (den enda artisten som varit öppet hbtq vid tidpunkten och tävlat för Sverige i Eurovision är Ola Salo 2007).
Niklas Strömstedt har även han spelat in Imorgon är en annan dag, den finns med på albumet ”Halvvägs till framtiden”. Men där heter låten Näst sist, dels för att den ligger näst sist på skivan, men även för att den kom näst sist i Eurovision Song Contest 1992…