Jag har intervjuat Peter Jöback fler gånger än jag kan minnas. Från tiden då han fortfarande inte kommit ut via Miss Saigon, popskivor och Livet är en schlager till Broadway och Fantomen. Han pratar alltid med samma inlevelse och brinner för projekten han går in i. Som om det han gör nu är det viktigaste han gjort. Men – den här gången känns det som han brinner lite extra. Han är så entusiastisk och snubblar liksom på orden när han ska berätta om nya showen och den nya skivan att han glömmer frukostmackan han köpt på cafét så den ligger orörd på
tallriken när intervjun börjar närma sig sitt slut en timme senare.

”Jag pratar inte om mitt privatliv eller vad jag gör på fritiden” säger Peter Jöback till QX i en intervju som har mer än 20 år på nacken. Då levde han tillsammans med regissören Hans Marklund, men han hade inte kommit ut offentligt så det var ett förhållande som få visste om. Peter var svårintervjuad när frågorna började bli personliga, det fanns en distans och en osynlig vägg mellan oss och han var svår att komma nära. Idag är det en annan Peter som sitter mittemot mig på ett café på Värmdö. En lycklig och glad man. Han är öppen med sin läggning, gift med Oscar, har två barn, han är liksom störst på Broadway och har delat med sig av sina livserfarenheter och hemligheter, på både scenen och i tv-program. Inte minst i Stjärnorna på Slottet där Peter berättade om övergreppen han utsatts för och om att växa upp i en dysfunktionell familj. Peter grät. De andra stjärnorna grät och responsen från svenska folket var massiv.
– Man ska omfamna sin historia och bära den som en krona på huvudet, sa han.
Och det gör han.
Nu tar han sin historia och sin krona till Cirkus scen och gör show av dem. Men inte på det gamla vanliga sättet, ’en artist och några snygga dansare med shownummer och hits’. Det här blir något man aldrig sett tidigare.
– Det är så många andra som gjort en klassisk krogshow med dansare och gjort det väldigt bra så jag kände att jag behövde och ville göra något annat.
Peter kontaktade Magnus Renfors som han jobbat med tidigare och vars bildspråk han gillar. Tillsammans tog de fram idén till ”Med hjärtat som insats”.
– Det blir en resa genom ”artistens” liv, det är inte uttalat att det är jag som är ”artisten” även om det oftast är det, men vi hänvisar hela tiden till ”artisten”.
Cirkus scen byggs om och det blir en scen i mitten av rummet, där även publiken ska kunna sitta, sen ska scenen fortsätta runt i lokalen och på olika nivåer där man kan uppträda på små boxar. Lokalen är dekorerad med bilder från ”artistens” liv och den spretiga och spännande ensemblen bestående av bland andra Marianne Mörck, Gunilla Backman, Jens Hultén och Daniel Mauricio är tänkt att liksom smyga sig in i lokalen till spejsad musik innan showen drar igång. Peter berättar hur det är tänkt.
– Vår konferencier frågar publiken om de är här för att se artisten, ”vi får se om han kommer, för igår kom han inte”. De sprider rykten, de kommenterar saker jag säger, vi skojar med min historia, och ensemblen är både karaktärer jag mött genom livet och delar av mig själv. Showen är en slags drömsk fairytale om mitt liv, en saga, en lockelse om att hitta sig själv, sin sexualitet, om att svika folk, att inte bli sedd. Det är ironi, humor och poesi. Det är mina poplåtar, det är stort och svulstigt, det är Berlin och New York.
Orden bubblar ur honom. Man riktigt känner adrenalinet och hans lust att få ihop det här och beskriva det så jag får rätt bild i huvudet. Han nämner Amelie från Montmartre, dagdrömmar och en upphöjd verklighet. Och pressbilderna för showen ser ut som en Netflix-serie och inte som några vanliga showbilder. Det är så han vill ha det. Annorlunda. Något nytt.

– Men ganska snabbt insåg jag att vi behövde någon som var bra på stageing och koreografi. Då kom Hans Marklunds namn upp direkt. Hans är grym. Men vi hade ju inte pratat med varandra sen det tog slut, och det var över 20 år sen. Men jag kände ändå att det är Hans som ska göra det här.
Så Peter ringde upp Hans.
– Det var förlösande för oss båda. Jag saknar honom, vi har samma humor och han förstår mig och är så fin med mig. Han vet vad jag vill. När vi går igenom saker i showen och jag stressar upp mig och säger ”Det måste kännas så här och det får inte vara så här”… Då säger han bara ”Jag vet Peter, det är lugnt”.
Peter pausar några sekunder.
– Det här är personligt, säger han. Det här är viktigt för mig. Jag känner mig modig. Allt jag gjort i min karriär har handlat om att hitta hem, och jag känner att jag hittat min grej nu.
Förutom Peters mest kända låtar kommer han även framföra en handfull låtar från nya skivan. Albumet släpps i oktober och om Peter pratar sig varm om showen är det inget mot vad han gör om skivan. Han säger att han äntligen hittat sin egna stil. Och den här gången är det Tobias Fröberg som inte bara hjälpt honom – utan som pushat honom till att skriva egna låtar tillsammans med Kathryn Williams och producenten Tobias Karlsson.
– Jag trodde jag var för gammal för att skriva låtar (skrattar), men Tobias sa att han hörde att det bodde en skiva i mig. Och det gjorde det. Det blev en slags hyllningsskiva till entertainskapet, det är dramatisk pop, filmiskt med stora känslor.
Skivan har fått namnet ”Humanology” och är enligt Peter själv den bästa skiva han gjort.
– Den är precis där jag är idag och låter som jag vill låta. Det är hit jag har strävat. Texterna handlar om mänskliga beteenden och musiken är stor och svulstig, säger han och nämner namn som Tom Jones, Adele och Shirley Bassey.
Han har redan släppt några singlar från albumet och hunnit uppträda i olika tv-sammanhang. Däremot blev det inget EuroPride i år.
– Nej, det var ingen som frågade mig. Jag hade gärna sjungit på Pride. Men jag har inte varit på så många Pride eftersom jag brukar jobba eller vara borta då, så de kanske inte tror att jag vill. Men jag märker att jag själv tycker det blir mer och mer viktigt att våga vara öppen och stå upp för att man är gay. Jag tror att jag blev mer medveten om hur viktigt det är när jag bodde i New York. Jag vill inte göra en big deal av det men jag vill heller inte att det ska vara konstigt. Jag vill liksom kunna kyssa min man på krogen utan att tänka på det, det ska vara naturligt och jag känner att jag har kommit dit.
Peter berättar att han såg filmen Call me by your name när han var i New York och blev så tagen av filmen att han skrev en låt med Tobias och Kathryn med samma titel.
– Jag blev så förtjust i deras sätt att spela, det var en fin historia, en kärlekshistoria, inte en homosexuell historia. Precis som det ska vara. Jag gick hem efter filmen och skrev en pianoballad som är med på albumet. Vill du höra?
Det vill jag och jag tänker att han kommit en bra bit.
För 20 år sedan levde han i garderoben och var tillsammans med Hans Marklund.
Idag är han helt öppen och Hans är tillbaka i Peters liv och tillsammans ska de göra showen han så länge velat göra.
När jag är tillbaka på kontoret går jag igenom gamla intervjuer jag gjort med Peter. Hittar en från 1997 när han är på väg till London för att göra Miss Saigon. Intervjun avslutas med orden, ”men helst av allt skulle jag vilja göra en egen show med bra snack och bra låtar. Det vore underbart!”
Peter trycker på play på sin mobil och låten Call me by your name fyller rummet där vi sitter samtidigt som han tar en stor tugga på frukostmackan.

”Med hjärtat som insats” har premiär ikväll den 20 september.