På tisdag ställer sig en av Norges i särklass mest populära artister på Eurovision-scenen.  TIX, AKA Andreas Haukeland är precis som han sa efter vinsten i årets Melodi Grand Prix den fula ankungen som blev en svan. För som liten mobbades han för att han led av Tourettes syndrom och gavs öknamnet Tics. Men Andreas vände det negativa till positivt och när han satsade på artistkarriär blev artistnamnet just TIX.
Han slog igenom med att skapa studenthits till de populära ”russe-festerne” i Norge, och har haft tolv top 5-singlar i hemlandet. Han har varit med och skrivit Ava Max Sweet But Psycho och pratat öppet om sin psykiska ohälsa. Förra året berättade han hur nära han var att avsluta sitt liv innan hans katt Findus fick honom på andra tankar. På tisdag tävlar han i samma semi som Tusse, vilket gör att vi i Sverige får rösta på honom.

Du vann med 100 000 rösters marginal med Ut av Mørkret, var det alltid givet att det var den låten du skulle ställa upp med?
– Ja. Jag hade pratat med NRK om att vara med i flera år, och tackade först nej i år. Men sen gick det ett par veckor och jag ringde tillbaka och sa ja, för då kände jag att det här är låten Norge behöver höra i år. Då hade jag egentligen bara raden ”Men hun får alle mine tusen tårer til å tørke, Gjør lys ut av mørket”  men den fångade det fokus jag pratat om gällande psykisk hälsa så bra. Och vilket bättre sätt att nå ut med ett budskap än ESC och MPG? Att ställa upp med en partylåt var aldrig aktuellt.

Du vann Melodi Grand Prix på norska men i Eurovision är den på engelska?
– Det har alltid varit tanken. Budskapet är ju det viktigaste och det måste då vara på ett språk de flesta förstår. Den skrevs faktiskt först på engelska, därav temat med änglarna och demonerna som ju inte helt är med i den norska versionen. Och den skrevs inte för mig egentligen, utan för en annan artist. Men jag kan inte säga vem…

Vad tycker du om Norges insatser i Eurovision?
– Några år har vi skickat bra och några år har vi skickat riktigt dåligt. Ni i Sverige kan musik mycket bättre. Jag tar så mycket inspiration från svensk pop och svensk rap. Ni vågar prata om känslor på ert språk, vilket är otroligt fint. Vi må vara bättre på skidor, men ni är bättre på både musik och Eurovision.

Vad gillar du för svensk musik?
– Åh, så mycket: Molly Sandén, Miriam Bryant, Jireel, Dree Low, Hov1, Veronica Maggio.. Och Viktor Leksell är ju ”my man”. Vi möttes när jag hade konsert i samma stad, innan han slog igenom med Svag och vi klickade. När detta är över ska vi sätta oss i studion ihop och så får vi se om det blir till honom, till mig eller nån helt annan.

Du är en av låtskrivarna till miljardstreamade Sweet But Psycho, har det gjort dig rik?
– Haha. Jag var rik innan! Men jo, det blir man. Det är lite som att vinna lotto. Den låten var ett ”lucky shot”. Det som är kul är att vi skrev en del låtar till hennes album just i Stockholm, och när den blev etta i Sverige var jag faktiskt i Stockholm och jobbade med flera producenter. Det var mäktigt att höra den på radio då.

I fredags släppte du en ny egen singel, Engel Ikke Dra?
– Det är en låt som handlar om sorg, om ett fan som jag aldrig fick träffa för att hon dog i cancer. Jag skrev låten efter hennes begravning. Det finns en program på NRK, Haik, som nu ligger ute dör jag berättar mer kring det.

Vad har du för förhållande till LGBTQ+ communityt?
– Det är många som inte tycker jag känns så straight, och jag tycker såklart att kärlek är kärlek och den kan man hitta överallt. Jag har haft en grej då jag är på scenen med en annan manlig artist, och hånglat med honom, ja, om han har lust såklart. Det började som ett statement under en konsert då någon i publiken ropade ”homo” och jag svarade att ”jag får vara så mycket homo jag bara vill” och kysste killen som stod bredvid mig. Sen har det blivit en grej. Jag är straight, men är jag är så pass trygg i mig själv att jag vet att det ju kunnat gå åt båda hållen. Jag vet ju inte om jag är straight om tre år.

Har du spelat på Pride?
– Jag hade gärna gått på Pride i änglavingar. Det jag älskar med Pride, och Eurovision, är att man får vara ”extra”. Men jag kan inte riktigt gå på Pride i Norge för det blir lite mycket selfies och kaos. Men jag skulle gärna gå på Pride i Sverige, eller typ USA.

Under dina dagar i Rotterdam har du flirtat rätt flitigt med Effendi, från Azerbajdzjan, och ”Effendix” har till och med blivit en grej. Är det på skämt eller en riktig flirt?
– Det är på riktigt…(skrattar)…Alltså, jag har inte pratat om detta i någon intervju innan…Ni får följa det på Insta… Men det är inte ett skämt. Det började med en intervju med Wiwiblogs (ESC-sajt) då jag sa att jag crushade på henne och just du startade hennes repetitioner så jag sjöng med i låten. Klippet blev viralt, och sen började hela Internet gå bananas. Men jo, jag ser fram emot att träffa henne.

Vad tycker du om Tusse?
– Jag har träffat honom för vi bor på samma hotell här. Vi hade en mysig lite träff häromdagen och ni ska verkligen vara stolta över honom. Han är en grym kille och kommer göra Sverige mycket stolt på tisdag.