Många barnlängtande par och singlar som av olika skäl inte kan bli gravida själva, söker sig till andra länder för att få hjälp av en värdmamma som då bär barnet åt dem. När barnet föds hamnar det mellan två länders lagstiftningar och utsätts för både statslöshet och står utan juridisk vårdnadshavare. Om barnet är i behov av hälsovård kan det också bli komplicerat.

Att kunna resa hem med sitt nyfödda barn är inte så enkelt som man skulle kunna tro. För att erhålla medborgarskap, få sina föräldrar som vårdnadshavare och sedan kunna följa med dem hem till Sverige är det fortfarande onödigt krångligt. Föräldrarna måste på distans från utlandet driva en komplicerad legal process. Barn och föräldrar är helt enkelt fast i klorna på svenska myndigheters byråkrati och långa handläggningstider.

Problemet idag är att svensk lag anser att värdmamman och värdmammans eventuella make är barnets vårdnadshavare. För att erhålla svenskt pass krävs det att den genetiska fadern kan påvisa att faderskapet är fastställt på ett sätt som Sverige kan acceptera vilket idag är via en svensk tingsrätt, där bl.a. DNA-test gjorda på Riksmedicinalverket i Linköping, är en del av underlaget.

För att få ett pass och kunna resa hem till Sverige tillsammans med sina föräldrar måste Skatteverket utfärda ett tillfälligt personnummer, ett samordningsnummer.

Flera föräldrar och barn har hamnat i kläm mellan tingsrättens dom och Skatteverkets handläggning bland annat i Stockholm. Trots att faderskapet är fastställt och att domen fastslår att den gäller med omedelbar verkan utan hinder av att den vunnit laga kraft har Skatteverket vägrat utfärda samordningsnummer. Skatteverket skyller på att de har infört nya rutiner men föräldrar och barn drabbas hårt. Skatteverket ska inte sätta sig över domar.

Efter kontakt med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svarar han att ”det finns anledning att ge ökad kunskap till berörda myndigheter om de rättsliga frågor som kan uppkomma vid ett surrogatarrangemang i utlandet och att underlätta myndigheternas arbete med att hantera dessa frågor”.

Regeringen har därför gett Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i uppdrag att ta fram och sprida ett kunskapsstöd med detta syfte. Ge ökade möjligheter att fastställa faderskap enligt svensk lag för den genetiska fadern efter ett surrogatarrangemang i utlandet.

I Januari 2019 moderniserades lagen så att det ska vara enklare att fastställa vem som är barnets genetiska fader. Trots detta ser vi inte en ökad behjälplighet från svenska kommuner och andra myndigheter. Ur barnens bästa-perspektiv anser vi att faderskapet bör kunna fastställas på samma sätt som när ett ogift par får barn i Sverige, dvs att alla berörda parter intygar hur barnet har kommit till och fadern intygar att han är far samt att om värdmamman är gift, så avsäger sig hennes make faderskapet. Detta skulle göra att tiden barnet är statslöst och utan vårdnadshavare och kanske viktig hälsovård, förkortas radikalt.

I den bästa av världar skulle Sverige och svenska myndigheter erkänna det födelsebevis som erhålls vid födseln utomlands, där det framgår att de legala föräldrarna är de svenska föräldrarna.