I förra söndagens folkomröstning röstade 62 procent av bolivianerna ja till det nya grundlagsförslag som lagts fram av Evo Morales vänsterregering, och som bland annat innebär förbud mot diskriminering av hbt-personer.
Valdeltagandet var 90,3 procent.
Både den katolska och den protestantiska kyrkans ledning deltog aktivt i kampanjen mot den nya grundlagen, liksom näringslivet, den borgerliga oppositionen och nästan alla stora massmedier.

Morales-regeringen har framförallt sitt stöd hos landets indianrörelser. Indianättlingarna utgör en majoritet av Bolivias befolkning, men har traditionellt stått helt utanför samhället. Kampen mot diskriminering har därför hela tiden varit viktig för vänstern i Bolivia.
Under senare år har den feministiska rörelsen och hbt-rörelsen flyttat fram sina positioner, vilket gjort att det blir allt vanligare att prata även om diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning.
När Morales-regeringen tillträdde 2006 fick också Latinamerika sin första öppet homosexuella minister – David Aruquipa som nu är Bolivias kulturarvsminister.

Artikel 14 i Bolivas nya grundlag förklarar att: ”Staten förbjuder och bestraffar varje form av diskriminering som grundas på kön, hudfärg, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, ursprung, kultur, nationalitet, medborgarskap, språk, religion, ideologi, politisk uppfattning, filosofisk tro, civilstånd, ekonomisk eller social status, sysselsättning, utbildningsnivå, funktionshinder eller graviditet.”

Bolivia blir det andra landet i Latinamerika som förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet, det vill säga av transpersoner. Det första var grannlandet Ecuador, som röstade igenom en grundlag med en sådan skrivning i september 2008.




Frilansjournalist och författare, har bland annat gett ut boken Den nya världen. Reportage från revolutionernas Latinamerika (2008).