Kär tradition med Hellmans Drengar

GÖTEBORG. För många har Hellmans Drengars julshow Mjuka klappar och hårda paket blivit en lika självklar och kär tradition som sill och skinka.
 Och man förstår dem.
Inför årets show som för andra året i rad spelas på anrika Lorensbergsteatern har man släppt tretusen biljetter. Fredagens show är helt slutsåld och ett fåtal biljetter finns kvar till de resterande showerna på lördagens två föreställningar. Något som vittnar om körens popularitet.

Årets julshow börjar med att Drengarna visar prov på sin förmåga till stämningsfull körsång och att de visar var skåpet skall stå. När de plötsligt, med glimten i ögat börjar sjunga; och vi kan sjunga andra hållet, andra hållet,
och sjunger stycket baklänges och man kommer på sig själv att häpna.

Inte nog med att det skulle vara svårt nog för en person att lära sig att sjunga stycket baklänges, men när det sedan sker i stämma av en drygt fyrtiomannakör då är det inte utan att man blir lite imponerad.

Det nummer som drog ned störst applåder under första akten var Mary´s boy child, bearbetat av Claes Nyström och med Markus Gustafsson som solist, uppbackad av resten av kören.
Det var många som imponerades av Markus höga och rena stämma och för att citera en kvinna, Maria, i publiken som jag hade en kort pratstund med i pausen.
”Det var väldigt vackert och bra framfört av Markus, Peter Jöback kan slänga sig i väggen, vid en jämförelse.” kommenterade hon det hela med ett leende. Ett omdöme som delades av flera i publiken.

Direkt efter det var det dags för Robert Hörker att sjunga Blue Christmas, en charmig tolkning av Elvis Presley. Robert är väldigt tonsäker som Elvis och de underbara scenkläderna förstärker bara intrycket ännu mer. Ett nummer som fick många i publiken att skratta uppskattande. Robert som för övrigt var den som fick en spontankommentar för sin Elvistolkning vid en annan av Drengarnas julshower med ett ”Och vi som trodde han var död.”

Ljussättningen arrangerad av Annika Tärnström, som avslutande Tomterock vid midnatt 2009 var spännande och kändes inovativt.
Det fick hela numret att påminna om en rockkonsert snarare än en traditionell julvisa.

Sara Korsgren Norrby, sopran, som i år firar att det var tio år sedan hon första gången medverkade som solist i Hellmans Drengars julshow drog under andra akten ned stora applåder när hon framförde All I want for Christmas is you, iförd en liten röd tomteinspererad dress som hon skämtsamt tidigare hade kommenterat med att, ”Den är nästan lite för syndig att bära för en trebarns mor”

Det finns naturligtvis många russin i den här kakan och för att nämna ytterligare något i den andra akten så måste det bli den härligt bollywood-inspirerade numret, Bollywood-skinka. Ackompanjerat med bollywooddans och färgglada indiska kläder.


Det är för övrigt en av Hellmans Drengars medlemmar, Arne Antman, bas, som är showens kostymansvarige och har fått fram dem. Att han har lagt ned ett stort arbete på det hela märks, allt från Elviskostymen i första akten till munkdräkter och bollywooddressar samt sist men inte minst Saras olika outfitar.
Eller jo föresten, Saras lilla röda är nog kvällens minsta dress, bokstavligt talat.