Anna Bergendahl tog hem det! Vi sörjer inte för ett ögonblick att den lilla artonåringen från Idol tog hem förstaplatsen i årets Melodifestival. Visst, vi hade delat ut höga betyg till Eric Saade, men Erics tredjeplats är ju en seger utan dess like. Är det månne en repris vi ser från 2007? Måns kom ju trea med Cara Mia och fick ett genombrott som få hade förutspått…
Men Gud, tillbaka till Anna. Hur fasiken kan en artonåring vara så säker på scenen? De astrista ABBA-coverlåtarna från Idol känns löjligt avlägsna idag. Hennes This is My Life satt som en smäck i afton och trots att vi inte hade den som personlig favorit så känns det sååå kul att vi får skicka den till Oslo. Det kan gå hur bra som helst och Anna kan ta Europa med storm. Det viktigaste är inte att vi älskar låten, det är att vi får en bra placering i ESC.
Eller hur?

Salem al Fakir blev alltså tvåa. En av oss gillar hans Keep on Walking och en av oss ogillar den skarpt. Men vi är båda överens om att greppet att plocka in Björn Gustafsson på piano kändes otroligt fånigt. Varför liksom? Men Salem har redan en Tracksetta och har vunnit så mycket på att vara med i Mellon. Det är en bra andraplatsare.

Fyra blev då Darin. Bra säger vi. Hade han kommit lägre hade det varit en sjuk flopp. Nu står hans karriär snarare kvar på samma plats som den gjorde innan hans festivaldeltagande. You´re Out of My Life blir en måttlig radiohit och vi väntar fortfarande på DET DÄR ögonblicket som höjer Idoltvåans karriär till skyarna.

Femma blev Timoteij. Bra för fyra debutanter som för en månad var totalt okända. Deras Kom satt så grymt mycket bättre än under delfinalen i Göteborg, och hej vad vi kommer att dansa till den i ett år till. Ett snyggt trallvänligt genombrott!

Att Andreas Johnssons astrista We Can Work it Out gick hem hos jurygrupperna och till slut hamnade på en sjätteplats är däremot mindre skoj. WFT? Men kul i alla fall att inte hans karriär går i fullständigt sänk.
Fina Ola blev sjua tack vare snälla jurygrupper. Kul!
Och Jessica fick hedrande 22 poäng från svenska folket och hamnade därmed på en åttondeplats. Bara att Jessica kom till Globen är en seger, och det tror jag att hon håller med om.
Att Pernilla skulle komma sist kan inte överraska någon, men Peter Jöbacks sorgliga niondeplats är oväntat trist. Gjorde inte Jöback sitt bästa framträdande någonsin? Synd på så rara ärtor. Hollow är ju verkligen inte näst sämst.

Nu är det efterfest! Hörs i Oslo!