När till slut KD var villig att gå med på detta, så lämnade tydligen de andra partierna åt KD att utforma förslaget. Dessa har sedan låtit Marc Bygdeman, professor emeritus i gynekologi, skriva ett reaktionärt förslag som innebär en kraftigt ökad repression mot transsexuella. Lagen fortsätter det redan tidigare inskrivna psykiatriseringen av transsexuella, ”könsidentitetsstörning”, trots att regeringen tvingats erkänna att nyare medicinsk forskning visar att transsexualismen har en biologisk grund. De lägger därmed våra liv i händerna på psykiatriker. Men nu utvidgar man detta till intersexuella, vilka döpts om till att lida av ”könsutvecklingsstörning”. Båda efter amerikanskt mönster. Då kan man lika gärna lämna de blinda från ögonläkarna till psykiatriker som behandlar en ögonutvecklingsstörning!

Någon gång ca 2005 lyckades två psykiatriker med en osedvanligt reaktionär syn ta kontrollen över hur socialstyrelsens rättsliga råd skulle behandla ansökningar om könsbyte från transsexuella. De körde över sina kollegor och införde en mycket restriktiv regelstyrd praxis som kraftigt avvek från den individanpassning som tidigare skett. Den är dessutom extremt repressiv i förhållande till de rekommendationer som den internationella professionsorganisationen WPATH (World Professional Organisation for Transgender Health) har utfärdat.

I regeringens förlag har man nu gjort lag av denna repressiva behandling av transsexuella. Trots professionens uppfattning. Man inför dessutom ett lagkrav på en s.k. Real Life Test (med svensk eufemism kallat Real Life Experience), trots att det saknas vetenskap eller beprövad erfarenhet av att ett sådant krav överhuvud taget är till gagn för de transsexuella eller att en viss period är lämplig.

Detta betyder att man i lag skrivit in hur vården skall bedrivas! Dessutom att den skall bedrivas regelstyrt och inte efter patientens behov, enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Transsexuella som på egen bekostnad har bytt kön utomlands utan psykiatrisk kontroll skall enligt lagförslaget underkastas samma psykiatriska utvärdering när de kommer hem. Det detta är frågan om är kontroll. Lagen skall fortsatt och under stärkt repression ge ett antal psykiatriker kontrollen över transsexuellas liv.

Transsexuella under arton år får enligt lagen under inga omständigheter byta kön; trots att professionens erfarenhet är att det i vissa fall är nödvändigt.

Konsekvenserna kommer med all sannolikhet att bli ökande andel självmord i väntan på könsbyte. För att hårddra det kan man undra om det är så KD vill bli av med ”pinsamheterna”; en slutlig lösning på den transsexuella frågan?