Regeringen struntar i våldsutsatta hbtq-personer

Anser jämställdhetsminister Åsa Regnér och Sveriges regering att relationsvåld i Sverige enbart kan utövas i heterosexuella relationer?

Sedan den rödgröna regeringen kom till makten har inga nya åtgärder kommit från jämställdhetsministern för att belysa och bemöta hur hbtq-personer utsätts för relationsvåld eller hedersvåld. Istället förlitar Regner sig helt på två statliga utredningar i området som Alliansregeringen tillsatte – en om jämställdhetspolitiken samt en om våld i nära relationer. Trots att utredningarna hade i sina direktiv att beakta hbt-perspektivet har inte detta skett. RFSL har i sina remissvar till de två jämställdhetsutredningar som nyligen remitterats pekat på en skrämmande avsaknad av hbt-perspektiv i utredningarnas förslag.

Sverige har kommit långt i arbetet för hbtq-personers rättigheter och möjligheter i samhället men det återstår många utmaningar. I Alliansregeringen var Liberalerna med och införde hbt-perspektiv i arbetet mot våld i nära relationer och hedersvåld, stora framsteg som nu riskerar att utraderas av regeringens politik. Hbtq-personer är fortsatt en av Sveriges mest utsatta grupper och forskning visar att de oftare än resten av befolkningen lider av psykisk ohälsa och alkohol- och drogproblematik. Självmordsstatistiken för unga hbtq-personer är väldigt hög och detta är mycket bekymrande. Vi behöver, med stöd av regeringen, ta tag i det här problemet med kraft annars sviker man dem utsatta mer än man redan gjort.

Många berättar och vittnar om hur våldsutsatta hbtq-personer möts av okunskap och inte är välkomna till de hjälpverksamheter som finns. Detta måste förändras! Från Liberalernas sida är vi till skillnad från den rödgröna regeringen tydliga, dessa insatser vill vi göra;
Det behövs skyddade boenden som inkluderar även hbtq-personer och statliga resurser måste avsättas för att utbilda personal i socialtjänsten och kommunerna i att bemöta och hjälpa hbtq-personer. För att detta ska vara möjligt måste regeringen börja prioritera frågan istället för att osynliggöra de som behöver samhällets hjälp.

Samhället har ett ansvar att inkludera alla i de verksamheter som finns till för att hjälpa och skydda människor. I vården har alla patienter rätt att mötas av respekt och förståelse och på samma sätt måste alla som utsätts för relationsvåld mötas av samhällets skyddsnät även om den som utsatts inte är en kvinna eller om gärningsmannen inte är en man. Därför behövs hbt-perspektiv i arbetet mot våld i nära relationer och hedersvåld!

Att dessa perspektiv nu helt saknas hos såväl jämställdhetsminister som hos de statliga utredningar som hade till uppgift att utreda frågan är mycket allvarlig. Att man inte ens reagerar när RFSL säger ifrån i sitt remissvar till utredningarna är häpnadsväckande. För Liberalerna har alla människor samma värde och ska bemötas därefter. Det är därför helt verklighetsfrämmande för oss att enbart prata om mäns våld mot kvinnor när det till och med finns forskning som tyder på att relationsvåld är vanligare mot hbtq-personer än mot heterosexuella kvinnor.