– Jag vill börja med att tacka dessa fyra killar. Vi är bröder, vi är en familj. Av allt det här, musiken, turnerandet, kärleken från fansen så är det vårt brödraskap som jag är mest tacksam för, säger Lance och fortsätter.

– Jag var ett barn när vi sammanslöt, idag är jag en man tack vare min familj och er. Jag älskar er killar.

– En annan sak som jag vill säga här idag är något som jag har försökt sätta ord på under hela mitt liv. Jag växte upp i Mississippi inom baptistkyrkan i en stad där alla visste allt om alla. Men jag hade en hemlighet, jag var gay, säger Lance samtidigt som bandkollegan gör ett förvånat uttryck i bakgrunden.

– Ja alla, jag är gay, skrattar Lance och fortsätter:

– Vid den tidpunkten trodde jag att jag aldrig skulle kunna berätta det för någon. Jag var dels livrädd för att bli avvisad och förskjuten, men framför allt ville jag inte äventyra karriären för dessa killar. Och inte heller karriären för de hundratals fantastiska människorna som oavbrutet arbetade för att få ut NSYNC i världen.

– Jag trodde att NSYNC skulle vara över om jag kom ut och därför behöll jag min hemlighet för mig själv. Våra största drömmar höll på att gå i uppfyllelse och vi var så otroligt tacksamma, och det är vi fortfarande. Under kvällarna som vi spenderade på scen såg jag så många gay fans som sjöng med till våra låtar och jag ville verkligen berätta för er att jag var en av er. Men just då hade jag inte den styrkan.

– Nu har jag det. Därför vill jag säga till alla mina hbtq-bröder och systrar som omfamnat mig och visat mig vägen – tack så mycket.