Den 26 november 1982 avled ”Sveriges modigaste man”, den då 78-årige Allan Hellman. Epitetet fick han av tidningen Se efter att i mars 1951 öppet och med fullständigt namn, berätta om att han var homosexuell. Reaktionen lät inte vänta på sig. I Hellmans hemstad, Lysekil, blev borgmästare Nils Granqvist chockerad och sa till lokaltidningen: ”Och vi som känt honom som en bra karl!”
Född i ett arbetarhem blev han tidigt engagerad i arbetarrörelsen. Han bildade den första SSU-klubben i Lysekil, engagerade sig i ABF och fick ett stipendium av Gjutarförbundet för att studera vid Brunnsvik. Inte konstigt då att hans intresse för att organisera sig ledde till att han 1950 kallade till att bilda RFSL i Sverige. 36 personer hörsammade hans kallelse och samlades i oktober vid Haga grindar.
Men hans orädda öppenhet blev snart ett problem. I en minnestext över honom i tidningen Revolt, berättas att han snart stöttes ut från förbundet som blev rädda för hans frimodighet.
I tidningen Vennen skrev han 1951:
”Utan ärlighet i åsikter nås inga resultat”.
Det blev ledorden i livet. På bilden syns han i täten för Göteborgs Frigörelseparad, i maj 1982. Kort därefter gick han i spetsen för paraden i Stockholm. Engagerad i homokampen in i det sista!