Millan lämnade oss några dagar före sin 90-årsdag. Han föddes som enda barn på Söder. Föräldrarna arbetade på Sockerbruket i Tanto. Efter realexamen arbete på Separator, vidare på försäkringsbolag och SE-banken.
Millan visste tidigt att hans sexuella inriktning gällde män. Gillade att ”träffa herrar” som han sa. Det blev besök på bad, vanligen ”Medis” (Medborgarplatsen). Raggning i Humlegården och mojrundor, (besök på pissoarer) var nöjen som attraherade homosexuella män. Millan kunde – mycket ovanligt på den tiden -, vara öppen inför föräldrarna med att han ”träffade herrar”. Hans mor kände homosexuella och var ”avslappad” inför detta. Millan inser idag hur fantastiska föräldrarna var. Hans vän Lasse Vävare (alias Annabella) fick låna familjens sommarställe på Värmdö när han behövde.
Kjell Öhman återkom, till samma karlar. En konstnär blev med tiden en vän liksom författaren Jascha Golowanjuk.
Traditionen att bögar gavs kvinnliga”alias” fanns i 1860-talets Tyskland, sexologen, rättighetskämpen Magnus Hirschfeld kallades ”Tante Magnesia”. Dessa alias, dåförtiden ett sätt att gömma sig, överlevde mest på skoj bland bögar. ”Vi var ett gäng på fem ”flickor”: Annabella, Ragnhild, Rebecka, Märta och jag ” Mildred”. Jag fortsatte att umgås med de andra, alla borta idag”.
Gruppen lärde på 50-talet känna den stockholmska gayprofilen,”Madame Sofie” (alias Gustaf Adolf Pettersson). Detta var de stora festernas och maskeradernas tid, långt innan gaybarer och gaydiscon fanns. ”Man klädde upp sig med klass och stil, ofta i egenhändigt sydda krinoliner. Vid en fest var jag värd i frack och Märta, den apan, värdinna i krinolin”.
Kampen för sexuellt likaberättigande tilltalade 18-åringen som 1953 gick med i det då nybildade RFSL, ”Kretsen” för män, ”Diana” för kvinnor, Han blev Kretsens sekreterare; ”mindre bra sådan”, sa han. När klubbarna kunde öppna egen lokal, Timmy på Timmermansgatan, lärde Milllan känna flera av kvinnorna, Monica Evadotter, Pia, Frida, Boel. Han blev nära vän med Abbe, vilken som barn mot sin vilja kläddes i söta klänningar, medan hon själv hellre lånade sin farfars byxor på vinden.
RFSL Stockholms Homosexuella Frigörelseveckan var från 1977 årligen en stor glädje – möten, nöjesutbud och lördagsparad, från 1998 även ”Pride” .
Som pensionerad ordnade Millan och Nisse Olofsson onsdagskaffe för äldre medlemmar i RFSL-huset Sveavägen. Gayseniorernas kafé utvecklades: tisdagspromenad, teater- och biobesök, utflykter, resor. Millan deltog, även under senare år. Han berättade levande och med humor om tider han upplevt, när vår kamp ännu inte lyckats förbättra samhället för HBTQ-personer.
En kär, mycket respekterad medlem, vän och aktivist saknas nu djupt av många.
Kjell Öhman begravs den 27 augusti 14.00 i Allhelgonakyrkan. Läs mer på minnessidorna
