Låt oss ta det från början. För att förstå vem 32-åriga Gabriella Fontana är, så hoppar vi tillbaka till São Leopoldo, Brasilien, i mitten av nittiotalet. Där föddes Fontana in i en konservativ och religiös familj, i fattiga favelor i södra Brasilien, där kriminalitet och gängkultur hörde till vardagen. Att då växa upp i en killkropp och vara feminin och ha ”tjejiga” intressen gjorde det inte lättare.
 – Mina första minnen var att min familj försökte korrigera hur jag var och vad jag lekte med. Brasilien har en stark machokultur, och är man kille ska man gilla fotboll och killgrejer. Jag blev ett ensamt och ledset barn, som dyrkade Britney Spears på tv:n.

Fontanas vänner bestod av tretton hundar.
  – Min mormor räddade hemlösa djur och hade 13 hundar hon tog hand om. De blev mina bästa vänner, och jag tror de påverkade mig till att jag är vegan idag, berättar Fontana och menar att de få positiva barndomsminnen hon har var med sin mormor.
 Hon bytte skola åtta gånger på grund av att mobbingen var så intensiv, och lärarna visste inte hur de skulle hantera mig.
 – I efterhand inser jag att jag hade könsdysfori. Jag var som sagt väldigt feminin, kunde inte byta om inför andra och ville ha långt hår. Och jag dyrkade inte bara Britney Spears, jag ville vara henne.

Fontana har tidigare berättat hur hennes familj tog en tioårig Fontana till kyrkan och en exorcismritual där en familjevän skulle driva ut demoner ur henne. Alltså det feminina.
– Jag trodde på att det fanns en demon inom mig eftersom jag var hjärntvättad. Det var jättetufft för mig.
 Som 13-åring insåg Fontana att situationen var ohållbar och lyckades på egen hand få stipendium till en internatskola i Rio.
– Jag la all tid på att plugga, eftersom jag inte hade några vänner. Så jag var en duktig elev. På den nya skolan fokuserade hon på studierna, men utsattheten bestod
– Jag försökte spela rollen som kille, men det blev en karikatyr, en konstig version av mig.  Jag var så ensam och vilsen.

Efter Rio pluggade Fontana vidare i landets huvudstad, Brasilia, där hon bodde hos en familjemedlem. På fritiden blev den 17-årige Fontana allt mer engagerad i politik och ville jobba med HBTQ+barn från favelor. Hon drömde om att förändra världen,
 – Jag protesterade framför nationalkyrkan, syntes på nyheterna. Men så fort jag fyllde 18 blev jag straffmyndig så det blev farligt. Jag hade kompisar som bara försvann.
Så Fontana flyttade tillbaka till São Leopoldo och fortsatte att spela grabbig.
– Det var ju det enda sättet att överleva. Men där och då ville jag inte existera längre, jag blev suicidal.

En språkutbildning skulle dock ta hennes liv i en räddande riktning. Hon blev duktig på engelska och fick kontakt med en svensk 19-årig kille via Instagram. De delade kärleken till Britney Spears och ett par månader senare kom han till Brasilien, och efter det besökte Fontana honom i Skellefteå.
– Jag fick uppleva norrsken och för första gången skrek inte folk efter mig på gatorna. Jag blev direkt kär i Sverige. Är det så här livet kan vara? tänkte jag.

Efter Sverige-besöket åkte Fontana hem för att plugga vidare, men kort efter att hon kommit hem satt hon på en buss som stannade vid ett rödljus. En annan buss stannade intill. Genom rutan såg hon hur passagerarna i bussen bredvid rånades och hur chauffören blev skjuten. Fontana fick panik och ringde sin svenske kille för att berätta att hon ville lämna Brasilien.
– Det var mitt livs bästa beslut. Att komma till Skellefteå gav mig lugn och ro.
Där pluggade hon svenska och sjöng i ett brasilianskt bossanovaband. En dag skickade hon en video till TV4 som skulle leda till nästa stora steg i hennes liv.
–  Jag var inte alls duktig på att sjunga, men jag kom med i Idol. Sen åkte jag ut och året efter fick jag en plats i Idol Revanschen. Där vann jag, och fick släppa min första egna låt. Det blev en nystart och jag gjorde slut med mitt ex.  Vi passade inte så bra eftersom han inte gillade att jag dansade i klackar och älskade dragrace. Han sökte en maskulinitet i mig som inte fanns. 

Fontana flyttade till Stockholm där hon steg för steg började med dragen, göra make-up tutorials. Några år senare kom hon med i Drag Race Sverige.
 – Min bakgrund skiljde sig lite, flera av de andra hade pysslat med drag sedan tonåren. När jag var i tonåren jagades jag av polisen i Brasilien… Flera av de andra hade också uppträtt på uteställen och var vana vid nattlivet. Men jag hade aldrig gjort sånt. Jag tror att folk har en bild av att jag är crazy och festar, men jag vill helst dricka te och läsa böcker. Jag är inget klubbkid.

 Fontana sökte faktiskt både till Drag Race Sverige och Drag Race Brasil. Och fick välja var hon skulle gå vidare med ansökan.
  – Det var inte helt lätt, men i Drag Race Brasil kommer det vara ett rum med tio Fontanas, i Sverige förhoppningsvis bara en Fontana (skrattar).
Det var ett bra beslut.
– Det var en ikonisk upplevelse att vara med i Drag Race och jag fick så mycket kärlek och chansen att berätta min historia. Där hittade jag exakt vem Fontana var.  

Fontana beskriver sig som ”The Drag Queen Warrior” som också är en showgirl.
– Narrativet är viktigt  för mig, jag är ju ingen comedyqueen som ni kanske sett i UK vs The World (skrattar).

Foto Martin Landl Edit Edson Baily Outfit Jorge D’Glamour

Fontana kom tvåa i Drag Race Sverige och åkte efter det ut på turné med musikalen Den lilla sjöjungfrun. En upplevelse som betydde mer för henne än hon först kunnat ana.
– Jag var så glad att en invandrare som pratar bruten svenska fick en roll. Jag träffade så många regnbågsbarn, mammor och pappor med söner som älskar smink, klänningar och peruker. Jag tackade alla föräldrar för att de stöttar sina barn, jag fick tårar i ögonen i alla möten.

Efter andraplatsen, musikalturnén och samarbeten med flera stora varumärken, kom samtalet med stort s. ”Hej miss Fontana, vi undrar om du vill komma tillbaka till Drag Race”. Fontana sa ja, men visste inte vad det var hon fick erbjudande om att återvända till. Att det var RuPauls Drag race: UK vs The World stod klart först strax innan hon åkte.
 – Jag gjorde alla förberedelser utan att veta vilken Drag Race-serie jag skulle vara med i. Men jag ville att det skulle bli UK vs The World eftersom BBC producerar ett väldigt bra program. Det enda jag hoppades på var att RuPaul skulle bedöma mig, för jag har tre idoler: Britney, Beyonce och RuPaul. 

Och drömmen blev sann och Fontana fick möta, och bli bedömd av självaste RuPaul i Drag Race: Uk vs The World.
– Jag lever min dröm just nu, och det är en berg och dalbana. Jag har blivit viral och trendar på X. Allt har blivit så mycket större än jag förväntade mig! Jag får visa upp alla mina personligheter. Jag är ju latina och känner alla känslor i kroppen samtidigt!

Fontana har i programmet berättat att hennes ångest framkallar kräkattacker, och det har blivit en grej att hon alltid har en ”bucket”(hink) närvarande.
– Svår ångest och depression är diagnosen jag fått både i Brasilien och Sverige. Jag fick den redan när jag var 17, och som barn hade jag alltid en hink nära mig. I perioder av stress kräks jag. Man kan behandla det, men det går inte bort helt. Jag har accepterat att det är en del av mig. Jag har fått så mycket DM:s från folk i hela världen som berättat att de lider av samma sak. Det är så viktigt att prata om och jag vet att det kommer av mina barndomstrauman med mobbing och religiöst förtryck. Genom att prata kan jag hjälpa andra och skapa medvetenhet.

Men varför fick vi inte se något om det här i Drag race Sverige?
 – De filmade det, men jag fick så mycket fokus ändå. Jag är trans, då icke-binär, latina och invandrare. Jag tror att SVT hade så mycket material att välja på så det blev fokus på de andra sakerna istället. Annars hade Drag Race Sverige blivit The Fontana show (skrattar).

Fontana var senast i Brasilien i höstas, för att fira sitt ursprung och en stor fanskara i Brasilien. Där fick hon för första gången uppleva det positiva Brasilien som folk pratar om. Men…
– Det är för att jag passerar som cis-kvinna där. Men så fort de fattar att jag är trans blir det läskigt. De flesta transkvinnor i Brasilien lever under hot och jobbar som prostituerade, för de får inga jobb. Brasilien är tufft för HBTQ+personer. Det är det land som idag dödar flest transpersoner per invånare. Så jag känner en enorm stolthet i att kunna inspirera unga brasilianska HBTQ+personer. 

Hur är din relation med din mamma idag?
 – Den är okej. Hon var en ensamstående mamma från en annan generation, präglad av machokultur och religion. Att vara bög betydde för henne att man ska dö ensam i aids. Jag älskar henne…men det var ett svårt beslut att älska henne oavsett hur hon tänker. Vi pratar en gång i månaden och när jag var i Brasilien såg hon min show i São Paulo och hur mycket kärlek jag får. Då fattade hon att drag är ett community av inkludering och kärlek. Samtidigt fick jag berätta att jag är trans. Hon svarade att jag ska göra allt jag vill för att må bra, men att jag alltid kommer vara hennes son. Jag väljer att fokusera på det positiva och ta det för vad det är. Jag har en tio år yngre bror som hjälper mamma och visar klipp från det jag gör. De är stolta över min resa och min lillebror är min favoritperson, en straight kille som accepterar och älskar sin transsyster. 

Du kom nyligen ut som trans offentligt, men jag har förstått att de tankarna funnits ett tag?
– Jag tryckte ner det till jag var 25-26 år då jag började ha längre hår och sa att jag identifierade mig som icke-binär. Men den icke-binära identiteten var en process i min resa. När jag åkte till Drag Con i Los Angeles för två-tre år sedan hände något. Jag introducerade mig som Gabriella Fontana för första gången, och det var enklare än jag trodde det skulle vara. På sätt och vis träffade jag både mig själv och min idol RuPaul i Los Angeles. Så jag kom tillbaka till Sverige som Gabriella och så var det inte mer med det. Att jag som transkvinna och invandrare nu får göra min röst hörd är inspirerande.

Nyligen skrev QX om att Fontana väntar på ett nytt arbetstillstånd. Hon får inget permanent uppehållstillstånd, bara tillfälliga förlängningar och nu har hon väntat på besked sedan september, vilket lett till massa stress och oro i en tid då hon borde vara i sjunde himlen över att hennes karriär går strålande.
– Jag har fortfarande inte fått en handläggare, så den första mars kan jag påminna. Men när man gör det får de flesta avslag, och då får man överklaga. Det känns läskigt, men då får jag i alla fall ett svar. Det här tar väldigt mycket på mig och skapar ännu mer ångest och stress. Jag är så tacksam för ”my chosen family”, mina vänner. Men även Nooshi Dadgostar har varit ett stort stöd i det här. Hon läste artikeln du skrev om det här och gav mig kontakt till olika instanser som skulle kunna hjälpa. Så det är bara att vänta. Och det är mycket av det i mitt liv just nu. På att få svar från migrationsverket, på att sätta igång med hormonbehandling, och att se vad som händer nu efter Drag Race.  

Världen är Fontanas.

Intervjun publicerades i QX Mars 2026.

Foto Martin Landl