Elin, du är månadens ”Hur hamnade du här?”. Berätta, vem är du och hur ser ditt liv ut idag?
– Jag heter Elin, är 27 år, och bor i Göteborg tillsammans med min flickvän och min hund. Jag flyttade hit från Västerås för cirka ett år sen, för kärleken. Att flytta från min trygghet i Västerås var en vändpunkt. Att börja om, skapa nya sammanhang och stå på egna ben, det har gjort mig starkare. Ibland behöver man lämna det trygga för att växa.
– Jag skulle säga att jag är en person som har mycket driv och med höga krav på mig själv. Jag har alltid känt att jag vill mer, jag vill utvecklas, testa nya saker och utmana mig själv. Livet är för kort för att leva försiktigt.
Idag jobbar Elin med tågväxling i hamnen, ett jobb hon verkligen trivs med säger hon.
– Jag uppskattar det ansvar och det fokus som krävs där, även om jag aldrig trodde jag skulle hamna i tågbranschen (skrattar). Jag har ADHD och har fått kämpa för att komma dit jag är idag.
Hon har även utbildat sig till trafikvakt, varit både truckförare på lager och undersköterska. Dessutom extraknäcker hon som sjukvårdare ibland.
– Men drömmen är att bli polis. Jag vill vara den där personen som folk kan vända sig till när de behöver hjälp som mest. Utöver jobbet bygger jag mina sociala medier, tränar, umgås med familj, vänner och min hund.
Vilka delar i ditt liv skulle du säga har varit val och vilka har varit slump?
– Vissa saker i mitt liv har varit tydliga val, som att byta från vården till järnvägen, eller att satsa på sociala medierna. Andra saker har varit mer en slump. Möten med människor, relationer och möjligheter som dykt upp när jag minst anat det.
Elin tror på filosofin att genom att våga gå utanför sin komfortzon och våga säga ja till olika projekt så skapar man sin egen lycka.
– Jag är en person som aktivt väljer riktning, men samtidigt vet jag att livet ständigt bjuder på oväntade möten. Karriärbytena har varit medvetna val, jag har lämnat det trygga när det inte längre känts rätt.
Vilka stora händelser i ditt liv skulle du säga har påverkat dig mest och format dig till den du är?
– Det som format mig mest är paradoxalt nog de tyngsta. En uppväxt präglad av mobbning, missbruk och övergrepp. Men istället för att låta mörkret definiera mig, har det blivit min största drivkraft att göra gott. Jag utsågs till Västerås vardagshjälte 2015 vilket blev ett kvitto på att jag kan göra skillnad.
Elin var 16 år och sprang efter och stoppade en rånare utanför en Ica-butik i Västerås och hyllades senare för sin insats.
– Jag försöker att sträva efter att vara ett ’bättre jag’ varje dag och ge den trygghet som jag själv saknade till andra.
– Att arbeta inom sjukvården i flera år lärde mig att hantera stress, att ta snabba beslut och att vara lugn när andra är rädda. Det har gjort mig mentalt stark.
Att komma ut och stå för sin läggning har även det varit en avgörande del av Elins resa.
– Det har inte bara handlat om att berätta för andra utan om att fullt ut acceptera mig själv. Den processen gjorde mig tryggare, och mindre rädd för andras åsikter.
Hur var din komma ut-process?
– Mitt största hinder var mina egna rädslor, inte omvärldens. Men när jag väl landade i att jag inte ville leva ett liv där jag höll tillbaka delar av mig själv, att faktiskt våga landa i vem jag är och stå för det fullt ut, blev allt enklare på något sätt. Min familj alltid har varit stöttande och trygg även om min mamma var helt övertygad om att det bara var en ’fas’. idag kan vi skratta gott åt det… Idag är min sexualitet en naturlig del av mig. Den definierar inte allt med mig, men den är heller inget jag tonar ner.
Hur träffades du och din flickvän?
– På Gretas av en slump första gången 2023 på Pride. Sen dess har vi hållit ihop. Vi kan vara oss själva med varandra och prata om allt. Sen har vi väldigt kul ihop, allt är så lättsamt. Självklart finns det motgångar, men det löser vi ihop. Jag tror att vi möttes när vi behövde det som minst, men förtjänade det som mest.
Berätta om dina tatueringar.
– Det började nog som ett sätt att bygga ett skydd. Jag var mobbad som liten och blev ofta sedd som svag, så min första tatuering handlade nog mest om att vilja se tuff ut, jag ville ha den där respekten som jag tyckte att tatuerade personer fick. Idag är det mer ett genuint intresse och en kärlek till hantverket.
– En stor del av min kroppskonst är också en hyllning till min största idol, Daniel Adams-Ray.
Hur har de tagits emot?
– Det har varit lite blandade reaktioner. Under mina år i vården fick jag ofta höra av den äldre generationen att det var fult och frågor som ’Varför förstör du din kropp?’. Men samtidigt fanns det stunder då samma tatueringar blev en isbrytare. Jag har sett patienter som mått dåligt men som blivit helt fascinerade och börjat ställa frågor om motiven på mina armar. I de stunderna blir tatueringarna mer än bara bläck. Jag ångrar ingenting, även om smaken förändras så har allt på min kropp sin historia, och har varit med och format den jag är idag.
Du har drygt 68 000 följare på TikTok och 18 000 följare på instagram…hur är livet på sociala medier?
– Det är faktiskt ganska häftigt! Att ha så många som väljer att följa min resa är inget jag tar för givet. Jag ser min plattform som en blandning av allt som är jag. Det blir mycket resor, humor och en del dans, men jag använder också mina kanaler för att lyfta viktiga ämnen som ligger mig varmt om hjärtat.
Men självklart finns det en baksida också säger Elin och tar upp de negativa kommentarer hon ibland får.
– Men efter allt jag gått igenom har jag lärt mig att fokusera på det positiva.
Är det tuffare eller lättare att vara kvinna i ditt yrke?
– Nu jobbar jag i en mer mansdominerad värld. Men jag skulle inte säga att det varken är lättare eller tuffare, men det kräver en annan sorts inställning. Man behöver ha skinn på näsan och visa vad man går för. Samtidigt märker jag att min bakgrund har gett mig en trygghet i mig själv som gör att jag tar plats naturligt. Jag gillar att bryta mönster och visa att kompetens inte har med kön att göra. Oavsett om jag räddar liv i vården eller växlar tåg i hamnen, så handlar det om att göra jobbet med precision och stolthet. Jag tror att den inställningen är det som gör att jag blir respekterad, oavsett bransch.
Och att vara gay i ditt yrke?
– Att vara kvinna, gay och dessutom ha kort hår och mycket tatueringar gör att jag bryter mot många normer samtidigt.
Har du några särskilda fritidsintressen eller egenheter som dina vänner skulle säga ”det där är typiskt Elin”?
– De skulle nog säga att jag är en blandning av obotlig tidsoptimism och extrem spontanitet. Det är typiskt mig att stå och packa natten innan en resa och springa runt i cirklar för att jag inte kan välja kläder, jag vill ju att allt ska vara perfekt, oavsett om det gäller min stil, mina parfymer eller mitt innehåll på sociala medier.
– Jag lever nog lite efter att om man får en idé så ska man genomföra den direkt. Det blir sällan tråkigt runt mig.
Är du där du vill vara i livet?
– Ärligt talat, nej, det är jag inte och det beror på att jag har så mycket mer jag vill åstadkomma, se och uppleva. Jag känner att jag har en bit kvar till mina stora mål, men jag tror samtidigt att jag är en person som aldrig kommer bli helt ’klar’ eller sitta helt nöjd.
– För mig handlar livet om att hela tiden utvecklas och ta sig an nästa utmaning. Jag är tacksam för var jag är idag, men blicken är definitivt riktad framåt.
Vad saknar du i livet just nu?
– Just nu saknar jag känslan av att ha de stora pusselbitarna helt på plats. Jag har en tydlig vision för min framtid, att landa i ett eget hus, ha en stabil vardag med en fungerande bil och nå dit jag vill karriärmässigt. Sen är målet förstås att bygga en familj och få barn när tiden är rätt. Det är den där helheten, stabilitet, karriär och familj som jag jobbar mot och som drivet i mitt liv handlar om just nu. Sen vill jag självklart kunna resa och ha en vardag utan massa måsten. Jag vill åt friheten.