Grattis Vera-Linn, du tog brons i Svenska Mästerskapen i wushu nyligen, men berätta, vad är Wushu för något?
– Tack! Jo, lite förenklat kan man säga att wushu är kinesisk krigskonst, i folkmun kallad kungfu. Kungfu är egentligen precis som kampsport, ett paraplybegrepp för än mängd olika stilar. Den stil min klubb främst specialiserar sig i är bajiquan eller bara baji. Ska vi vara lite mer petiga tävlar jag specifikt i taolu. Det är en uppvisningssport där du ges poäng för hur bra teknik du har och hur du fångar din stils anda. Det är inte ovanligt att man slår ihop könskategorier och även ålderskategorier vid mästerskap, vilket gör det till en väldigt HBTQI-vänlig sport. Jag tävlar i långt-kort vapen med stav som på kinesiska kallas för gun. Men man kan även tävla med vapen som svärd, kedjor, spjut, nunchakus eller helt utan vapen om man vill det.
Bronsmedalj i SM, det måste vara första gången en öppen transperson tar medalj i ett wushu?
– Ja, kanske det, det är ju alltid svårt att veta sånt där. Men sannolikt kan jag nog vara först faktiskt. Även om det kanske är en liten grej i det stora hela, så känns det ändå som en symboliskt viktig grej. Och det är roligt för mig personligen om jag som transperson har skrivit lite idrottshistoria. Det hade jag aldrig trott för sent som några år sedan.
Hur kom du in på wushu?
– Jag upptäckte sporten en dag på min bakgård, då det stod några från min klubb där och tränade med stav. I mina ögon såg det ut som Darth Maul i Star Wars, så jag var såld direkt. George Lucas har gjort ett djupt intryck på mig uppenbarligen.
Hur mycket tränar du?
– Om jag är frisk och kry tränar jag 2-3 gånger i veckan, max 4. I denna träning räknar jag även in innebandy eller beachvolley, för det hjälper jättemycket med benstyrka och explosivitet som är viktigt i wushu. Men sen ”microtränar” jag också. Det kan vara att jag övar en speciell teknik i hemmet medan jag lagar mat eller att jag sitter och mediterar över min träning. Det ska verkligen inte underskattas.
Du tränar och tävlar för Kungfu Stockholm IF, hur är det?
– Kungfu Stockholm IF är en jättefin klubb! Jag har alltid känt mig välkommen och uppskattad. Jag är otroligt tacksam för allt de har lärt mig. Tränarna uppmuntrar en verkligen till att utvecklas och bli bättre och vill man komma och prova är man alltid välkommen.
Wushu är ju en kinesisk sport, har du besökt Kina?
– Det ironiska är att jag nästan har besökt alla länder runt Kina utom Kina. Jag har varit i grannländer som Hong Kong, Taiwan, Laos, Nepal, Japan och Vietnam. Men Kina står kvar på min att-göra-lista. Jag har dock ända sedan tonåren varit intresserad av östasiatisk kultur, så helt konstigt är det kanske inte att jag började med wushu.
Hur länge har du tävlat?
– Jag började tävla så sent som förra året. Men jag har tränat i kanske 6 år nu totalt. Så det tog ganska långt tid innan jag var tillräckligt bra för att min tränare skulle låta mig tävla. Han är gammal landslagstränare dessutom, så han vet var ribban ska ligga.
Vad har du för mål för framtiden med wushu?
– Att i mästerskap minst snitta på en poäng mellan 8,0 och 8,5. Givetvis vill jag bli ännu bättre än så, men det är mitt närmsta mål. Hittills är den bästa poängen jag fått 7,8, vilket man skulle kunna översätta till betyget VG/C+ typ. Jag vill även lära mig fler vapen som svärd, kniv, rep, spjut eller nunchakus, det hade varit jättekul! Men framför allt tränar jag för min egen skull, medaljer och sånt är ett roligt plus. Jag mår så bra av det, jag får sånt självförtroende av det men framför allt inre styrka. Mitt liv har verkligen förändrats sen jag började träna wushu. Det går inte riktigt att beskriva, man måste bara uppleva det. Jag önskar att alla HBTQI-personer tränade wushu, vårt community hade verkligen mått bra av det.
Till sist, Vera-Linn, kan du berätta lite kort om dig själv?
– Jag är född och uppvuxen i Töreboda på den västgötska slätten, men har bott i Stockholm i 10-15 år nu. Jag är för närvarande vice ordförande i Stockholm Pride och ordförande i HBTQI-idrottsklubben Stockholm All Stripes SC där jag spelar innebandy och beachvolley. Utöver detta har jag komponerat musik till några spel, jag föreläser om sekter, jag har en masterexamen i mänskliga rättigheter och jag har även jobbat lite med videoproduktion. Därtill är jag en oerhörd nörd som kan djupdyka alldeles för mycket i saker jag älskar. Mina ”På Spåret”-tävlingar är inte utan anledning legendariska om jag får säga det själv. Jag borde få ta över efter Luuk och Lindström, det är min tur nu!
Uppdaterad 2025-04-03
