– De tjatade på mig att låta ”gladare”, vilket är lite som att hälla vatten i min mammas vinglas – ingen bra idé, berättar han.
Första hånglet bakom en sopcontainer, inneboende hos en galen tant och livet i förorten i en stökig lya, är några av de platser som är utgångspunkter för Mattias Kristianssons program.
– Tanken är att man ska berätta om sin stad eller sitt kvarter. Jag tänker berätta om alla skitställen som jag bott på, från min misslyckade uppväxt i Blatte-Malmö, till mitt nomadliv i Stockholm och fram till den lilla etta i Hässelby som jag nu delar med min kille. Jag vill inte säga att det är en bitter skildring av mitt liv, den är snarare osminkad och ärlig.
Hur känns det att ha program den 24 december?
– Jag brukar läsa högt ur Bibeln för blinda barn, så det känns väldigt passande. Nej, det var faktiskt väldigt oväntat eftersom jag är uppfostrad hedning och mitt program inte direkt kommer att signalera mysigt prasslande med presentpapper och doften av lussebullar. Så, ja, någon på redaktionen P3-redaktionen kommer sannolikt att få sparken efter det här.
Hur kommer du bidra till julkänslan?
– Jag vill se mig själv som en modern Karl-Bertil Jonsson, fast tvärtom och utan empati för andra eller driftighet. Jag ger av mitt fattiga liv så att folket som lyssnar kan uppskatta sina liv mer genom kontrasten. Sen kan min timme vara sätt att avsluta en dag som i övrigt präglats av falska leenden och fejkad vänlighet. Snällt va?
Din blogg är en av de bittraste och missunnsamma jag läst, kommer programmet vara likadant?
– Jag kan säga att det har varit en kamp med redaktionen på Mitt P3. Jag har fått göra om programmet otaliga gånger för att de har tyckt att det varit för bittert och för att de ville se ”mer värme.” De vet uppenbarligen inte vem de har att göra med. De tjatade även på mig att låta ”gladare”, vilket är lite som att hälla vatten i min mammas vinglas – ingen bra idé. Så om ni anar ett skratt så är det framtvingat under hot.
Mitt P3, Julafton 20.06
Uppdaterad 2016-11-15
