– Man har jobbat så intensivt så länge, så det tar ett par dagar att smälta. En känsla av tomhet infinner sig också, för nu fortsätter dom utan mig uppe i Sundsvall. Men det verkar gå bra det också, säger Melker Sörensen med ett skratt på telefon från hemstaden Malmö.
– Och de fina omdömena är ett kvitto som betyder massor. Nu stämde allt, och att det blir uppskattat ger självförtroende.
Kristina från Duvemåla är en samproduktion mellan Teater Västernorrland, Musik Västernorrland och Sundsvalls kommun, och huvudrollerna som Kristina och Karl-Oskar görs av Tuva B Larsen och Hani Arrabi. Ulrika i Västergöhl görs av Kristina Lindgren och Peter Jöbacks paradroll, Robert, spelas av Simon Oscarsson. Att Melker Sörensen nu regisserar denna omtyckta supermusikal är lite av ett ”full circle moment”. Han, som är utbildad musikalartist, spelade nämligen Johan, Kristina och Karl-Oskars äldsta son som 14-åring. Över 200 föreställningar blev det om man räknar in att Melker senare ingick i vuxenensemblen.
Hur kom du in i det här projektet?
– Teater Västernorrlands teaterchef Kristoffer Berglund ringde förra vintern och frågade om jag var intresserad. Det var aldrig en fråga om att inte säga ja, men jag gjorde det med total skräckblandad förtjusning. Alla har ett förhållande till ”Kristina” och Peters (Jöback) och Helens (Sjöholm) fantastiska tolkningar, så jag förstod de otroliga förväntningarna. Det är en föreställning som skapat både en och två generationer av musikalartister. Jag såg chansen som både smickrande och spännande, att få göra om lite, göra den till nåt annat.
– Vi ska ju inte göra en ny ”Helen”, utan en ny ”Kristina”. Plötsligt stod planeterna rätt för oss, och vi hittade guldkorn som Tuva B Larsen (Kristina) och Hani Arrabi (Karl-Oskar), som matchar varandra fint och har en fantastisk kemi. Det är en otrolig ynnest att få göra något nytt med den här ensemblen, säger Melker Sörensen.
Kristina från Duvemåla är skriven av Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Lars Rudolfsson, och såklart baserad på Vilhelm Mobergs romanserie Utvandrarna. Den hade urpremiär i Malmö 1995 och gick sedan för fulla hus i fyra år, inklusive ett gästspel på Cirkus i Stockholm. När den nu sätts upp 30 år senare är det i stort sett samma musik och manus. Skillnaden ligger i det visuella, menar Melker Sörensen.
– Koreografi, scenografi, ljus och kostym ser annorlunda ut även om det finns mycket att känna igen sig i. Vi har helt enkelt andra förutsättningar i dag jämfört med då.
Melker Sörensen är född och uppvuxen i Malmö, gick Ballettakademien i Göteborg och har bott i England, men är nu bosatt i Malmö. Han är också en del i Köpenhamn där hans kille bor. Och i höst kommer han tillbringa än mer tid i den danska huvudstaden då han är koreograf och assisterande regissör för Dear Evan Hansen på De Konglige. Melker kommer framöver att fortsätta att dela sin tid mellan regi-och koreografiuppdrag.
– Jag älskar att variera mina uppgifter och vill fortsätta att jobba med allt jag tycker är kul, berättar han och medger att det skulle vara kul att sätta upp en Sondheim-musikal i Sverige .
Till sist, hur queer är Kristina från Duvemåla?
– Inte jätte skulle jag säga. Jag har försökt att lägga in brödsmulor här och där, och man kan kanske läsa in lite mellan raderna. För mig var det också viktigt att tänka representation på alla sätt när vi ”castade”. Jag ville dessutom var lyhörd och lyssna på ensemblen så att de får möjlighet att komma med små saker och bud som berikar historien längs vägen.
Uppdaterad 2025-10-26
