Då var vi igång igen. Efter förra årets succéturné väntar 30 nya låtar, nya programledare och ett par nyheter. När Sveriges största tv-program nu i premiären intar Linköping så är det med sex låtar av varierande kvalitet och ett program som leds av Gina Dirawi och Hampus Nessvold och är oväntat rappt och bra.
Man fortsätter att hålla den vuxna ton som var ledordet för manus under fjolårets succé, med skämt som både har udd, svärta och kanske till och med skulle kunna märkas med ”barnförbjudet”-etikett. Visst, jag skrattade mer under förra premiärprogrammet men det här håller absolut måttet. Det är ljuvligt att se Gina tillbaka i greenroom, och särskilt en vagina-skojig utläggning om KAJ lockar till skratt. Nessvold sköter programledarbiten riktigt bra, men när han får utrymme i ett eget filmat inslag saknas skratten. Ett inslag om en man som skickat in över 3000 bidrag till festivalen borde kunna fyllas med kul skämt, men faller helt platt. Men på det stora hela är det ett härligt program som också förgylls av ett HBTQI+härligt nummer där Maja Ivarsson Hall of Fame-hyllar Janne Lucas Växeln Hallå utan att byta pronomen på damen i växeln. Och att dessutom få Admira och Elecktra som trötta växeltelefonister är härligt rättänkt av Melloredaktionen.
Mindre rättänkt är däremot nyheten hur man redovisar vilken låt som går till det alltid så omdiskuterade finalkvalet. Efter att vi fått de två finalisterna, så ska alla tittare plötsligt tvingas över till sändningen i appen eller på SVT Play. Där står då alla kvarvarande artister på scenen och väntar på domen. Vilket i sig bara är elakt och förnedrande mot de tre som åker ut. Låt dem sitta i greenroom och ropa bara ut vinnaren. Punkt.
Men nej, här ska dom intervjuas och vi ska ännu en gång få en snabbrepris. Man vill bara skrika ”MEN GE OSS ETT RESULTAT” till tv:n. Och varför ska vi tittare byta till SVT Play för att få detta utdragna resultat? För i SVT Play eller i appen väntar INGENTING! Inget eftersnack, inget Mello-relaterat annat utan bara detta resultat. Så istället för att hålla kvar oss för sin nya dramakomedi Populära problem som startar 21.30 vill SVT alltså locka BORT tittarna? Nej, detta kanske var det dummaste draget i den moderna Melodifestivalens historia. Obegripligt.
Men nog om det.
Vi är ju alla här för musiken, och om den tycker vi till här:
QX QX QX
Half of Me – Greczula
Ronny: Half of Me tycker att Greczula kommer tillbaka med en rätt härlig låt som andas ABBA och gammal Mello/Eurovsion från tidigt åttiotal. Det låter som nåt från de där blandbanden med coverartister som mamma och pappa hade i bilen 1982 när jag var liten (så gammal är jag). Lite schlager, lite musikal och lite fjolårets Believe Me. Det är väl helrätt för storfavoriten Greczula? Jo, så lågt allt rätt. Men den andra halvan av mig hade hoppats på lite mer av låten och SÅ mycket mer av numret som mest består av en stillastående stjärna som gör en åktur på en pinne upp i luften. Kände inte SVT:s nummerkreatörer att detta var en vinnare när numret hafsades ihop? Tänk om man gått Damiano David Born With a Broken Heart här? Trappa, showgirls och lite färg med en stjärnigt sexig sångare i fokus? DET hade All of Me önskat.
QX QX QX
Ken: Som den kloka schlager-gurun Linda Bengtzing en gång sjöng så vist: “Om man inte vill sabba, sina chanser att vinna, kan man sno nåt från ABBA, och se risken försvinna”. Greczula försöker i år ta det där sista steget till översta prispallen genom att blanda sitt Queen-sound från ifjol med stora doser The Winner Takes It all och As Good As New och jag hade nog redan nu tippat det här hela vägen till Wien om det inte vore för det urtrista numret som känns så bekant att du undrar varför det inte skickade dig ett julkort i fjol. Visst, till final åker det ju såklart direkt ikväll, men jag sänker min fyra (som låten är värd) till en mesig trea på grund av det där kreativa skeppsbrottet till scenshow. Det vill jag INTE skicka till Europa.
QX QX
Woman – Jacqline
Ronny: Åh, vad jag hoppats att Jacqline skulle komma tillbaka till Mello med en knäckande vinnarlåt. Istället har hon plockat upp ett puttrigt blåsfunkigt Ariana Grande-sound och levererar en så vansinnigt väntad show med coolt kattiga queens och avklädda uppvaktande karlar framför ett projicerat lila sammetsdraperi. Låten är så tjatig att när vi närmar oss slutminuten börjar det kännas som att den pågått alldeles för länge än tillåtna tre minuter. Synd på en så bra artist, för Jacqline sjunger verkligen som en gudinna.
QX QX QX
Ken: Startnumret som historiskt klassats som det absolut sämsta gick i år till Europafansens kanske största hopp, återkommande Jacqline som krossade allt motstånd och gick direkt till final 2024. Om Effortless var en suverän Mello-smocka är Woman mycket mer av en radiohit som lånar mycket från Ariana Grandes tolv år gamla ”My Everything”-album. Och ja, Ariana är såklart helt rätt väg att gå, men jag kan inte släppa att det är något med låten gör att den känns nästan fem minuter lång i sin ganska statiska radiohit-uppbyggnad. Att den dessutom fått ett väldigt bekant dansnummer gör inte saken bättre. Men visst, Jacqline fortsätter att imponera på scen, så det här kommer absolut hamna i toppen. Men hur högt upp? Tvåa? Trea? Eller är plats fyra också toppen?
QX QX
Berusade ord – noll2
Ronny: Lite Movitz, lite Simon Superti, lite Orup och lite Engmans Kapell med två killar från en musikutbildning i Ö-vik. Att den här låten placerades högst av veckans låtar på Spotifys New Music Friday Sverige säger nåt om hur lite jag är enig med hur musik ska låta nuförtiden tiden. Jag hör bara en otymplig låt som känns som en gjuten femma i sin deltävling.
QX QX
Ken: Här i bubblan så muttras det mycket till höger och vänster om den här låten, men jag tycker det här är ett perfekt litet Mello-bidrag. Nytt band som bubblat runt på Spotify som nu kan få sitt genombrott. En låt på svenska som blandar Simon Superti med gammal Orup och handlar om att bekänna kärlek på fyllan. Och ett nummer som äntligen känns som något vi inte ser precis varje år med sin grön-orange serietidnings-estetik och Heartstopper-vibb. Nä, jag tror väl kanske inte att noll2 lyckas komma högre än högst plats 5 ikväll, men det gör mig inget. Jag tycker det här är charmigt.
QX
Copacabana Boy – Junior Lerin
Ronny: Jag välkomnar verkligen ”skojbidrag” i Mello. Det är festligt att allt inte tas på för stort allvar och att vi då och då får småfåniga glada refränger och skojig rekvisita på scenen. Men då får det fanimig göras bra. Här är allt fel: En samba-stylad Junior sjunger sämre än Gunilla Persson och all den charm som svenska folket sett i tidigare tv-produktioner med Lars Lerins man är som bortblåst i den här kallt struttiga låten. När man sjunger ”Copacabana Boy, jag vill ha skoj” så måste man ju set ut att ha skoj också, men Junior ser mer rädd och osäker ut. Då faller allt. Ohjälpligt sist.
QX
Ken: Den här låten borde bara stoppats. Inte då för att det är en dålig låt eller för det faktum att Junior lättare skulle pricka in sju rätt på Lotto än rätt ton, utan för att det nog inte riktigt blivit vad någon hoppats. Jag tror varken låtskrivaren Fredrik Andersson eller Lerin själv gjort det här med annat än god vilja och gott uppsåt, men resultatet är inte att vi skrattar med någon utan åt någon. Jag känner bara att den kalla, coola Destination Calabria-samban med noll glimt i ögat rimmar så otroligt illa med Juniors bubbliga persona och med SVTs Buttericks-nummer, och det gör att allt som många TV-tittare kommer uppfatta (även om det inte varit meningen) är en homosexuell kille från ett annat land som SVT kastat åt vargarna för vi där hemma ska något att skratta åt och himla med ögonen till.Tondövt. På alla sätt det ordet kan användas.
QX QX
Beautiful Lie – Indra
Ronny: ”Adeles Bond-låt Skyfall”. Det där kommer ni att läsa det i varenda text om Beautiful Lie. För det är låten i mer än ett nötskal. Den är snarare hela nöten, trädet och roten. Så låtmässigt är det inte vidare festligt, men hooken här är Indra. Den forna Idol-deltagarens mörkt rökiga röst och snyggt trovärdiga leverans gör att paketet känns kittlande. När alla i den mer kända förhandstippade triaden Greczula, Jacqline och A*Teens gör tittarna besvikna på olika sätt har Indra fördelen att överraska, och det gör henne till en ”dark horse”.
QX QX QX
Ken: Kvällens utropstecken! Låten må vara så otroligt lik Skyfall att ni kan diskutera i smågrupper huruvida det ens skulle märkas om AI började skriva låtar till vår kära musiktävling, men något som algoritmer aldrig kan göra är att sjunga live eller addera det artistiska uttryck som Indra gör här. För mig är hon veckans stora upptäckt, en blandning av Adeles röst och Odessa A’zions attityd och någon jag hoppas få se igen oavsett hur det går ikväll. Man kanske inte kan kalla det skrällvarning när oddsen och och varenda tyckare pratat om Indra sen vi kom till Linköping, men visst kan hon absolut bli anledningen till att ett eller fler bekanta namn kan få lämna tävlingen ikväll.
QX QX QX
Iconic – A*Teens
Ronny: Att A*Teens gör Mello är kanske den bästa nyheten sedan havssaltat smör. Jag var så pepp på kvartettens återförening under mellanakten för två år sedan, och att de nu gör en originallåt av bland annat G:son och Jimmy Jansson är ju mumma för ett gammalt fan som undertecknad. Och visst, introt är Alcazar-magi med en robotröst som väser Iconic innan den klubbiga versen drar igång. Men sen kommer vi till refrängen… Här hade jag önskat power, drama och som Linda Bengtzing sjöng ”ett slag i magen”, men det blir mer ett petande lillfinger i magen. Visst är det underbart att det Marie, Sara, Amit och Dhani ihop igen men jag önskar så att refrängen åkt in i låtskrivarverkstan igen. Allt här förtjänar final utom refrängen. Men i brist på annat, och för att det är ett snyggt nummer och en underbar comeback så SKA detta vidare.
QX QX QX
Ken: Jag var ett enormt A*Teens-fan när det begav sig, så även om jag kanske inte tycker Iconic är deras bästa låt (verserna är fantastiska, medan refrängen är årets en besvikelse i linje med den kring den svenska översättningen av Heated Rivalry) så kommer jag hålla alla fingrar jag har för att de ska gå till final. Mello behöver ett nytt Alcazar. Här finns en kvot att fylla av genomproffsiga, lite-för-gamla-för-att-vara-popstjärnor artister som är så snygga att man knappt kan kolla på dem utan solglasögon och som går all in på scen med både kläder och rekvisita. Låt Iconic vara A*Teens Alcastar! Ta dem till final och ge dem en hygglig placering, för jag är redan fastspänd för deras Stay the Night 2027. Topp tre ikväll hoppas jag!.
Final: Greczula & A*Teens
Finalkval: Jacqline
Ut: Indra, Noll2 och Junior Lerin
