Mello 2018: Favoriter går till final men varför så orättvis behandling av Fab-Freddie?

Dags för deltävling två av Melodifestivalen 2018. Nu är vi tillbaka i Göteborg där vi genom åren sållat fram skrällar som Timoteij, Marie Lindberg och Ace Wilder (första gången). Hur skrälligt blir det 2018 då?
Nja, vi tippar att rätt väntade akter seglar mot final: storfavoriten från Idol, LIAMOO, och Samir & Viktor, som hittills tagit sig till final men då alltid genom Andra Chansen. Men som alltid i schlagerland kan man alltid höja ett varnande finger för både ett och två bidrag, men mer om det i betygen nedan.

Förra veckan debuterade David Lindgren som solo-programledare med sin sidekick Fab-Freddie. Freddie fick en del kritik för sin insats, vilket var lite synd för Freddie är en så skön figur. Men tyvärr fortsätter problemen med FF även denna vecka. Fab-Freddie är enkel att älska men hans insats är desto mindre älskvärd. Men Freddie ska absolut inte lastas för detta, det ska den elaka regissören/manusförfattaren som helt övergett Fab-Freddie och bara låter honom hoppa in i programmet utan någon som helst vits eller styrsel. Det är så onödigt och dumt på en så skön figur! Snälla, ta er an vårt älskade Glitter-Gull!

I övrigt fortsätter David Lindgren sin enkla och avslappnade programledarstil, och vi bjuds på ytterligare en reklamsnutt med Anna Book plus en gammal klassiker, nu sjungen av Petra Marklund.

Men nu till det viktiga: Betyg och tippning!

Samir & Viktor – Shuffla
QX QX QX QX
Ronny: Komprimera allt man tycker är bra och hittigt med den energiska duon och ut kommer den här fantastiska hiten. Shuffla bygger effektivt upp mot en Saxofuckingfon-refräng och låten håller tempo hela vägen från start till mål. Tidigare har det blivit Andra Chansen för S&V men denna gång tror jag att dom räcker hela vägen fram på studs. Och det är helt klart välförtjänt!

QX QX QX
Ken: Lika lätt som det är att avfärda Samir & Viktor som Spotifys reality-svar på Stefan & Krister, lika lätt är det att älska deras trallvänliga partypop i Melodifestivalen, alltid lika fylld av hookar och gimmicks. Här serveras vi lika delar Duracellkanins-shuffle, Sveriges mest kända tolvåring och 2012-hiten We No Speak Americano, som sedan mixats ned till ett enda stort irriterande men härligt leende. S&V har alltid kommit till finalen tidigare, och då alltid via chansen. I kväll är jag inte säker på att de behöver gå via Kristianstad för att nå Solna.

Ida Redig – Allting som vi sa
QX QX
Ronny: Bra låt med en bra sångerska räcker inte när man sätter henne på scenen i ett sånt här tråkigt 2008-framträdande med band i bakgrunden. Vi har hört den här typen av Maggio/Linnros/Hellström-låtar förut i Melodifestivalen och det har aldrig funkat. Det gör det inte i kväll heller. Tyvärr, synd på en så bra artist och en i grunden bra låt. Men som jag tidigare sagt: Låten lyfter aldrig riktigt mot de höjder jag hoppats och de tre minutrarna på Mello-scenen blir lite anonyma.

QX QX QX QX
Ken: Den här typen av somrig Göteborgspop i tidig 00-talsskrud är verkligen precis min påse. Jag har dessutom gillat Ida Redig ganska länge och hoppats på att någon som (biträdande tävlingsansvarige) Karin Gunnarsson skulle kunna övertyga henne om att hon borde placera sin genomsvenska indiepop på en Mello-scen. I love it. Men om det funkar? Nja. Hjärnan säger nej, hjärtat säger ja. Möjligen, möjligen har det chans på topp fem (håller tummarna!) men jag skulle inte höja på ögonbrynen om det hamnar utanför redan i första omgången.

Jonas Gardell – Det finns en väg
QX QX
Ronny: Jonas Gardell bjuder på en klassisk schlagerballad med musikalanslag som andas 2006. Det är väldigt Gardellskt och den folkkäre komikern/författaren/dramatikern/estradören gör exakt det jag tänkt att han ska schlagerdebutera med. Men frågan är om det räcker till i Mello-sammanhang? En liten ondsint djävul viskar envist i mitt öra ”svart hjärta, svart hjärta” medan mitt eget hjärta siar om att han i alla fall har häng på en AC-plats. Femma?

QX QX
Ken: Den här låten har valsat runt i Melodifestivalens juryrum i sju år, och faktiskt valts ut ett par gånger, men först nu tyckte alltså Jonas Gardell att det kändes rätt. Det närmaste vi sett av den här typen av skådespelare-sjunger-låt-med-budskap är nog Björn Kjellman 2006 (och det gick ju bra) men frågan är hur denna smått religiösa praktschlagerballad med tonartshöjning fungerar på en appröstande publik 2018? Det här kommer funka fantastiskt som avslutning på en av Jonas shower, och han säljer det väldigt, väldigt övertygande. Jag är dock personligen inte lika övertygad, men räknar absolut inte bort det.

Margaret – In My Cabana
QX QX QX
Ronny: En Wild Thoughts-het och Miami-klibbig Spotify-hit är precis vad som borde tilltala den appröstande publiken 2018. Jag gillar detta mycket och Margaret har under repen gått från en blåsig strand vid Gdansk till en solstänkt strand i Karibien. Under fredagsrepen blev det äntligen sexighet och värme! Detta kan bli final om Margaret är on fire under lördagskvällen, men som det är nu tippar jag ändå på Andra Chansen. Killfavoriterna är för starka.

QX QX QX
Ken: Jag gillar verkligen den här skamlösa mixen av Camila Cabellos Havana korsad med tidig Rihanna ganska mycket. Tidigare i veckan kändes polska Margaret ganska stel, hade noll kemi med dansarna och numret var överlastat med bland annat en blingad toalettstol (den spolade man (!) lyckligtvis) men nu känns allting långt mycket säkrare och det här borde rimligtvis vara på väg mot ett strandparty strax utanför Kristianstad. Dessutom: Margarets “Woah-oah-oah”-parti känns ju precis som det i Iv

i Adamous La La Love – och det är ju alltid något bra i min bok!

Stiko Per Larsson – Titta vi flyger
QX 
Ronny: Kvällens, festivalens, årets mest onödiga låt. Vem ska rösta på detta Staffan Hellstrand-trök? Förlåt mig min (rätt stiliga) namne men jag är rätt övertygad om att detta är så sist att det är löjligt.

QX
Ken: Det är väl egentligen inget fel på Stiko Per Larsson (rätt söt kille dessutom) och hans låt, men jag är bara så oerhört trött på alla dessa killar som vill vara Lars Winnerbäck och får leva ut den drömmen I melodifestivalen för att de blir inkvoterade via Folkets Val, P4 Nästa, Webjokern eller vad nu SVT kallar den där samvetesplatsen för just det året. Klart ut bland de första två som ryker. Allt annat vore orimligt.

Mimi Werner – Songburning
QX QX QX 
Ronny: Den första minuten är magiskt bra och varje gång den startar så tänker jag ”direkt-till-final” men så kommer refrängen och därmed inte det lyft jag hoppats på. Sedan puttrar låten på fint i marschtakt (vilket jag älskar) och jag tänker ändå att ett Jills Veranda-älskande Sverige kommer att lyfta detta till Andra Chansen.

QX QX
Ken: Är det möjligen så att Miss Li skrev den här popcountryn med Wictoria i tankarna och sen ändrade sitt namn till pseudonymen Niki Niki när det inte gick vägen? Bara spekulationer från min sida, och Mimi Werner är verkligen inget nerköp så egentligen känns det rätt långsökt. Hade låten bara varit två minuter hade jag nog finaltippat denna trummiga marsch-country. Nu tippar jag att detta hamnar som bäst i Andra Chansen.

Liamoo – Last Breath
QX QX QX 
Ronny: Jag hör att detta är välgjort och det är en riktigt snygg radiolåt med en refräng som biter sig fast som en igel. Och det är ascoolt att Liamoo rappar lika bra som han sjunger och att han gör det med fin harmoni. Men jag ser inte den stora vinnarfavorit i låten som alla andra verkar göra. Kille skulle lätt kunna vinna Melodifestivalen men låten är för ljum (nej, allt behöver inte ha en Wild Child-refräng men jag tror att en vinnare 2018 måste ha lite mer bett).Men framförallt är scennumret, som jag hoppades skulle lyfta låten, hopplöst. Fult flimmer i rutan som gör att det ser ut som att folk har fel på wi-fit/tv-mottagningen, och alldeles för få när bilder på STJÄRNAN. Alla hopplösa kamerabilder på långt avstånd känns helt menlösa. Gör om och gör rätt för detta är raka motsatsen till Benjamins nummersmocka förra veckan, här blir man bara besviken.

QX QX QX QX
Ken: Lita på mig, LIAMOO är en artist som skulle kunna ge Sverige vår sjunde vinst i Eurovision. Men inte i år. Jo, jag gillar Last Breath, det är känns som kvällens mest säkra finalist på pappret och en stensäker radiohit, men jag tror kanske den är FÖR mycket radio för att vinna varken Mello eller ESC. Dessutom är jag inte superimponerad av numret. Inte alls. Men Liamoo. Wow! Den vansinnigt snygga 20-åringens förmåga att helt ledigt gå mellan snygg rap och imponerande sång gör att något som kunde känts väldigt generiskt känns spännande istället, och det borde absolut räcka till final i kväll. För visst är Sverige redo för att skicka låtar som detta till final? Jo. Vi säger så.

Vi tippar:

Final: Samir & Viktor + LIAMOO
AC: Margaret & Mimi Werner
Femma: Ida Redig
Sexa: Jonas Gardell
Sjua: Stiko Per Larsson