I den lilla artistpresentationen säger den finaltippade 42-årige artisten om sin son: ”Han är min hjälte. Jag tycker inte ens det borde blivit en grej. Tyvärr blev det så i Chile, för där är ett annat sätt att tänka, men det börjar bli bättre tack vare den här lilla hjälten, Junior.” Självklart träffade vi Mendez.

Hur kommer det sig att du pratar om det här innan ditt framträdande?
– SVT och jag pratade om mycket innan, det har ju gått femton år sedan jag var med i Melodifestivalen. Vi pratade om realityserien som vi hade i Chile, Los Mendéz, och så vi kom in på min son. Leo var 14-15 och kom ut med att han är homosexuell, och det blev en stor grej i Chile eftersom han var känd. Vårt sätt att tänka där är annorlunda, det är tyvärr lite grottmänniska, verkligen ”sad” och det är inte vanligt att folk är öppna. Och i den vevan hade en ung person dessutom blivit torterad och mördad för att han var gay. Folk började där och då få nog och var redo för förändring. Så jag gick då ut och pratade om min rädsla att det skulle hända honom något just för att han är gay. Och det blev en positiv grej att vi som känd familj kom ut och stöttade vår son, och på nått sätt försökte få folk att inse att inställningen till homosexualitet var fel. Vi ville utbilda, om man kan kalla det så.

Du sa att det blev en stor grej att han kom ut och fick stöd av er, hur menar du?
– Jag tror att vi förändrade tänkandet för i alla fall några procent. Folk förväntade sig tydligen inte att jag skulle stödja min son, men jag satt i vartenda tv-program och pratade om honom. Jag sa att jag älskar min son, både innan och efter att han berättade. För mig är det som att han säger att han ska skaffa långt hår liksom, det är ingen grej. Det viktigaste är att han är lycklig, oavsett om det är med en kille eller tjej. Jag är stolt över honom och att han påverkat utvecklingen. Många unga vågade komma ut efter att Leo kom ut, och till och med vuxna programledare kom fram och sa att jag påverkat utvecklingen positivt. Att jag som pappa kom ut och visade var jag stod hade effekt. Många tänkte att jag med mina tatueringar och som många ser, en hård man, skulle reagera på ett annat sätt. Folk blev förvånade och applåderade, och tänkte förhoppningsvis” om han kan så kan vi”.

Var det alltid självklart för dig att ge din son stöd?
– Ja. Jag misstänkte länge att han var gay men jag ville ge honom tid att berätta på sitt sätt. Det var inte min grej att fråga honom, han fick komma till mig. Jag försökte hela tiden ändå visa honom var jag stod. Om vi såg en film där det dök upp homosexualitet så försökte jag prata väl om det så han kunde förstå att jag inte hade problem med det. Men det tog ett tag, han berättade både för sin äldre syster och min fru innan han kom till mig. Och när han väl berättade var alla med, för dom ville backa upp honom. Dom var så seriösa när de en dag kom in till mig i sovrummet och Leo var jätteallvarligt när han sa att han gillar killar. Jag svarade, ”var det vad du skulle säga till mig?” ”Kom hit”, sa jag och höll om honom. Det var ett fint ögonblick då jag verkligen kände att tyngden från hans axlar lättade.

Hur är din och Leos relation idag?
– Jättebra. Han flyttade till Sverige för att hans utbildning, inom make-up, fanns här så han har bott här de senaste ett och ett halvt året. Det viktigaste för mig är ju att mina barn är lyckliga och jag vet att han har det bra här.

Kommer Leo vara här i Malmö?
– Nej, hela familjen är i Stockholm och tittar. Jag ville vara själv och fokusera på det jag ska göra här. Men förhoppningsvis så ska jag till final eller Andra Chansen, och då ska alla vara där.