Högkvarteret tackar för sig

– Högkvarteret har hela tiden varit ett queerkonstnärligt projekt och som sådant vill vi inte att det ska bli stilla eller en låst institution. Vi har kört det här i två år och gjort det vi velat och kunnat. Nu är det dags att packa ihop, vi kommer inte längre än så här på denna plats. Sedan ser vi fram emot allt spännande som kommer i kölvattnet av vårt arbete.

Vad får ni för reaktioner på att ni stänger Högkvarteret?
– Många är ledsna, det ser man till exempel på kommentarerna på Facebook. Samtidigt är folk förstående. Vi har jobbat hårt väldigt länge och man orkar inte hur lång tid som helst. Sedan går det massa rykten, att vi inte alls ska stänga och att vi blivit vräkta men inget av det stämmer. Jag tror det kommer att dyka upp andra initiativ efter Högkvarteret, för vi har visat att det går. Nu är det fritt fram.

Berätta om en höjdpunkt under Högvarterettiden!
– Åh, det är så svårt eftersom vi ju har tre delar i verksamheten, scenen, baren och galleriet. Något som jag minns särskilt är utställningen vi hade i november 2010 med Amy von Harrington. Det var första gången en soloutställning av henne visades i Sverige och hon jobbar med kollage. För denna utställning hade hon skapat tredimensionella kollage med gamla svenska kokböcker där hon klippt in bilder från pornografiska magasin,och tematiserade på så sätt mat, konsumtion och begär. Utställningen var fantastisk, och på en personlig nivå var det extra roligt då vi inom föreningen Idyll och vår filmfestival FilmIdyll jobbat med Amy i flera år.

Vad ska ni göra nu då?
– Inte mycket alls för ett tag! Högkvarteret gjorde vi utifrån en vision där vi kände oss konstnärligt utmanade. Vi ska ta en paus och känna efter vad vi vill göra. När man som vi driver en verksamhet sex dagar i veckan behöver man tid att tänka efter ett tag. Vissa projekt kommer att fortsätta och redan den 8-9 juni blir det ett co-projekt på Konsthall C med Malin Arnell och Marit Östberg, om sexpositiv konst och aktivism, med bland annat med queer porrfilm från konstnärerna A.K. Burns och A.L. Steiner från New York, som också kommer på besök och berättar om sitt arbete.

Blir det någon avslutningsbaluns?
– Ja, vi bjuder in till skilsmässa den 28 maj. Vi säger inte mer än så. En vän arrangerar så vi får äntligen vara helt lediga för en kväll. Det blir hyllningstal, uppträdanden och en jävla fest!