Med flera boksläpp i ryggen är Marcus Tallberg en van författare. Men han slutar inte utforska nya genrer för det. 2018 släppte han fantasyboken Kraften och nu har uppföljaren Drömfångaren släppts. En grupp ungdomar flyr från en militärskola och funderar på möjligheten att göra revolution. Men vägen tid kantas av problem och ungdomarna tvingas ta hjälp av kattfolket, ett mytomspunnet släkte som ingen ens tror existerar.

Detta blir din andra fantasybok, och uppföljaren till boken Kraften, känner du att du hittat hem i genren?
– Ända sedan min barndom har jag älskat att skriva fantasy och sagor. Jag var väldigt influerad av böcker, filmer och serier som Förhäxad, Harry Potter och Sagan om Ringen, men även av tv-spel som Zelda och Final Fantasy. Det märks nog tydligt när man läser Kraften, första delen, även om jag har försökt skapa något unikt. Jag älskar att röra mig i den genren för jag har alltid haft en förkärlek till krafter!

Tror du att du kommer utforska andra genres också?
– Ja, absolut. Jag har många historier att berätta! Bögjävel, Splittrat Glas och Att vara Alice har jag älskat att skriva och i det universumet finns det flera karaktärer och berättelser kvar. Böckerna har inget handlingsmässigt med varandra att göra, men exempelvis Tove som är huvudkaraktär i Bögjävel är Alice psykolog i Att vara Alice. En scen från Splittrat Glas berättas från karaktären Bellas perspektiv och samma scen berättas från Alice perspektiv i Att vara Alice.

Du har ju själv nämnt att du vill ha stort fokus på minoriteter i dina böcker. Är det samma sak den här gången?
– Ja, absolut. I Kraften fanns ett lesbiskt par som adopterade barn från det barnhem där huvudkaraktären i Drömfångaren, Freija, växer upp. Ivalde, som är en av de tre huvudkaraktärerna, är bög. Han kommer från en ”fin” familj och är intresserad av mode. Han bär klackar, men inte för att göra ett statement om identitet utan snarare för att visa sin position i samhället. Den som har klackar kan inte jobba i fält utan tillhör det ”finare” folket. I den här nya världen diskrimineras man inte på grund av sin läggning, identitet och hudfärg, utan för sin förmåga att arbeta eller gå i skolan. Dessutom pekar Myndigheten ut en annan grupp som syndabockar, nämligen personer med krafter. Det finns ytterligare en karaktär som är HBTQ men jag vill inte avslöja för mycket kring den karaktären än…

Har corona hjälpt eller stjälpt skrivandeprocessen? Min fördom är att man har en bra möjlighet att låsa in sig i sin lägenhet och skriva böcker i dessa tider.
– Både och! Det har varit mycket kring pandemin som gjort att mitt fokus har blivit splittrat. Jag har valt att låsa in mig i stugor istället för lägenheten och skrivit. Och det har fungerat underbart. Inga distraktioner, total tystnad – det är underbart. Sen skulle ju boken ha kommit ut i april men förlaget tyckte att boken möjligen låg alldeles för nära verkligheten. Det är ju visserligen en postapokalyptisk bok som utspelar sig efter att isarna har smält, men det förekommer ju ett virus i boken också… Det viruset påminner ganska mycket om COVID19, men det nämndes första gången i Kraften som kom ut 2018 och jag är ingen sierska, tror jag.