Okej. Låt mig börja med en liten rosahårig dvärgpudel: Jag tar tillbaka min orättvisa Ana Diaz-divadiss från förra veckan. Hon mådde enligt egen utsago inte helt hundra på Gotland och brottades med utbrändhetsproblematik under vistelsen. Så det var oschysst att kalla henne för diva och jag ber ”100” gånger om ursäkt.

Nå. Kvällens program började med en dimmig svepning över ett iskallt Gotland och en Lili som välte ut våffelsmet. Men våfflor blev det ändå, och Newkid serverade en likblek sak till Plura som med mat i mun dissade Benjamin som svarar i en halvtimme på nåt som tar tio sekunder att ge svar på. Den där Plura, Benji & Mauro-kvällen känns just nu längre bort än en rimlig tolkning av en Lili & Susie-hit.

Nåt som inte var långt bort var däremot Tove Styrke som i blommig puffjacka kom åkande rakt in i programmet med skön norrländsk energi. Som berättarrösten och Tracks-legenden Kaj Kindwall starkt tryckte på har hon turnerat med Käääääjti Pärri (vilket vi senare fick se filmat bevis på), och byggt en karriär bortom Idol-prefixet.
Och för er som undrar, ja, Ana Diaz heter fortfarande ”Ananasdiaz” på Instagram, efter att hon och Tove tydligen spånat fram det i LA.

En liten utflykt till macken för inhandlande av korsord, Red Bull, en 200-grams Marabou Schweizernöt och en Allsvensk-bibel senare satt Krunegård och Newkid och munhöggs om sudoku var roligare än korsord. Ingen vann, och ingen verkade heller tycka att den andra var särskilt kul. Så jag antar att dessa två inte åker på utflykt nå mer.

"Det är jag som är (korsords)Döden"

Lunchen började till tonerna av Oh Mama, ett av svensk pops bästa intron (vilket bara gjorde mig påmind om hur orimlig Pluras tolkning häromveckan var). En nyfiken Susie frågade ut Tove Styrke om Idol innan Tommy Körberg kungjorde att han skulle göra White Light Moment, en av Toves bästa refränger.
Åh nej, tänkte jag när Tommy sa att han dragit ner tempot och nu skulle sjunga om att vi borde titta upp från telefonerna. Men Körberg gjorde en rimlig Ronja Rövardotter-tolkning ändå, och hur fint var det inte att Tove blev så berörd? Älskar redan henne (extra mycket för att hon är den enda under sextio som använder ordet ”baxna”).

Rövartrallandet fortsatte med klipp från just Ronja, innan det ÄNTLIGEN kom en bra cover av ett Lili & Susie- verk. ”Jag ville göra nåt jag kunde dansa till”, berättade Tove, och jag insåg att jag väntat i över tio år på just den inställningen i Så Mycket Bättre. För inte sedan Petra Marklund gjorde Mikrofonkåt 2010 har jag fått den feelingen från nån deltagare. Och visst, det lät som en drömmigt dansant Little Jinder goes Dancing On My Own. Lili & Susies referenser efter lyssningen var lite mer…äldre: Debbie Harry och Madonna.
Och kul att höra att systrarna har ny musik på G. Vågar man hoppas på lite äkta Päivärintapowerpop till 2021?

Åh, vad jag ändå tycker att Lili & Susie varit bra som gäster i programmet! Bortsett från förra veckans låt så har de varit helt underbara: Bjussiga, berättat kul anekdoter, roliga och frågvisa. Men framförallt har de diggat med i alla versioner som gjorts av deras låtar. Det märks att de är proffs ut i fingerspetsarna, och jag kommer sakna dem i programmet. Men att de bara fick tolka två låtar är: (bögskriker) SKANDAAAAL!

Därefter fick vi träffa Ana Diaz härliga mamma Arja, som ute i skogen berättade om sin musikaliska dotter. Vi fick också träffa hennes pappa Rafael och höra om hur hennes farmor och farfar musicerat på Kuba. Och för er, som jag, som lyssnat sönder 100 så vet vi att farmor också har en fin plats i Anas texter (”pappas mamma värsta divan”). Därför var det extra fint att se superpigga Pilar stolt hälsa till barnbarnet från en björkdunge. Åh, vad fint med lite tårar.

Från detta till väldigt dystra, men sanna konstateranden, av Plura: ”Man är ganska medveten om att snubben med målflaggan står och viftar därborta” och ”Det är ingen mening med att gå på sjukgymnastik, du kommer inte bli tio år i alla fall”. Man kunde nästan höra har hur hela Sverige grävde djupare i chipsskålen och tog en extra klunk vin och tänkte ”fuck it”.

Pluras släpiga Bo Kasper-pastisch i samma takt som melodin som spelas när de rullar ut Tjuren Ferdinand från tjurfäktningsarenan? Kommer funka lysande om jag nån gång får svårt att sova.

Sen anlände en klurig Jakob Hellman och aldrig förr har man byggt upp inför ett större mysterium i programmet: ”Vad gjorde han efter att han släppte sin debutskiva 1989?”.
Men svaret skulle bli en intetsägande luftpuff. För Jakob kom liksom in med en energi som var svår att sätta finger på. Allt han sa var liksom halva svar och konversationen och svaren stötte på en osynlig mur hela tiden. Men det är väl en del av hans grej, mystiken.

Innan middagen bjöd Tommy Körberg på en gin-drink (Stad i rus?) medan gänget körde citat-gissning. Kul lek! Varför har man inte gjort det tidigare?

"Gin, du min vän"

Markus inledde middagsshowen med en låt som var raka motsatsen till hans slöa Okey Okey-tolkning från förra veckan (ja, jag är långsint). NU fick vi Krunekraft i hans tolkning av Hellmans Tårarna. Bam, vilken energi! Äntligen fick vi Markus som jag hela tiden uppfattat honom: Som en klösig liveartist. Rimlig tolkning, som kändes väldigt trogen Krunegårds egen musik.

Jakob Hellmans Idol-diss var förresten rätt intressant i resonemanget kring varför unga musiker ska lyssna på vuxna? Och helt rätt egentligen, att sextonåringar ska sjunga medan en 52-årige Bagge tycker till. Men det är en annan diskussion.

Det märktes att detta var Tommys sista dans och vi bjöds på ett matigt inslag om hans 644 föreställningar av Björn & Benny-musikalen Chess, svulstiga Anthem-tolkningar och en mobilfilmad snutt med Elaine Page som tittade i fel lins. Var det förresten bara jag som fick total corona-panik av hennes berättelse om hur han av misstag spottat henne i BÅDA ögonen under en föreställning?

Från detta inslag trodde man nästan att Ana skulle göra just Anthem, men vissa heliga kor rör man inte, så det blev BAO-låten Fait Accompli. Som Ana gjorde ljuvligt vemodigt electrodansig, inte helt olik min stora Titiyo-favorit från i fjol, Soptippsvärld. WOW!

Sen fick Fredrik Strage (älskar hans insatta popexpertis) prata lite om att ”Göra en Plura”, det vill säga att stänga in sig och skapa grym musik. Och visst har han rätt? Alla låtskrivare borde ju ha all tid i världen att skapa magiska hits denna karantäntid.

Jakob Hellman fortsatte sen att gräva i Eldkvarns låtskatt och jag undrar om det är den artist som tolkats mest i SMB:s historia, då Plura ju var med säsong ett där vi fick sex tolkningar, och nu får vi en Eldkvarn-sång var och varannan vecka. Hursomhelst imponerades jag av nerven i Hellmans framträdande och tyckte det var ett snyggt avslut på programmet.

Nästa vecka anländer Helen Sjöholm och introducerar rumphälsningen, och så kommer årets sista stora stjärna, Loreen. Som tack och lov håller Melloflaggan i topp nu när Körberg lämnar. Annars hade nästa program faktiskt kunnat vara det första i Så Mycket Bättres historia som bara innehållit artister som inte varit med i den populära musiktävlingen…

Betygen:

QX QX
Tommy Körberg
Morgonljus (Tove Styrkes White Light Moment)
Mörka troll spricker i morgonljuset” var en av raderna i Tommys rövartralliga version av Toves electropoppiga hit. Tja, inte helt dumt. Detta är ju vad SMB handlar om, artister tar andra stjärnors hits och gör dem på sitt sätt.
Tyckte vemodet var intakt och det var rätt mysigt att se Tommy ta i. En stark tvåa!

QX QX QX QX
Tove Styrke Bara du och jag (Lili & Susie)
Tove fångar det dansanta vemodet i en av Lili & Susies bästa på ett snyggt sätt. Lite Little Jinder-vibb med att blanda svenska och engelska, och lite Robyn-tryck i refrängen gör att jag gör stora tummen upp.

QX QX
Plura Allt e lättare på sommaren (Ana Diaz)
Okej, det är såklart inte dåligt, men denna Sylvia Vrethammar/Bo Kaspers-jazziga trudelutt gjorde varken till eller från.

QX QX QX
Markus Krunegård
Tårarna (Jacob Hellman)
Röjig liveversion som inte alls är undertecknads musikpåse, men jag har heller inget emot denna kompetenta version. En medeltrea, då det är skönt att se Krunegård trivas.

QX QX QX QX
Ana Diaz Fait Accompli (Tommy Körberg)
Åh! Dans-Diaz lätt bästa stund så här långt! Fan vilken elegant klubblåt det blir i Anas händer när den Benny Andersson-skrivna Svensktopps-hiten får ett sexigt luftigt dans-arr. När sen blåsinstrument signalerar ut låten är det farligt nära fem QX. Ja, Tommy sa det bäst ”You´re Something Special”. Det är bara att hålla med.

QX QX QX
Jakob Hellman I skydd av mörkret (Eldkvarn)
Vilken överraskning! Jag hade noll förväntningar på Herr Hellman, men jag gillar verkligen hans desperation i denna Eldkvarn-låt som kryddats med Stevie Nicks gitarr från Edge of Seventeen (för de flesta födda efter 1990 mer bekant från Destinys Childs Bootylicious). En väldigt övertygande återkomst till musikscenen, och en väldigt intressant artist att se på scenen i sin ryckigt rockiga intensitet.