I morgon torsdag tävlar Australiens Sheldon Riley mot svenska Cornelia Jakobs och ett gäng andra länder om tio finalplatser. Den 23-åringen hyllas av Eurovision-fansen för sin dramatiska ballad Not The Same där han maskbeklädd iklädd en 40 kilo tung klänning sjunger låten innan han dramatiskt avtäcker sitt ansikte. QX träffade Sheldon i Turin där han öppnade sig om osäkerheten kring utseendet, att komma ut och beundran för Cornelia Jakobs.
– Eurovision har alltid varit en dröm, och jag är så glad att vara här, utbrister han när vi ses på hotellet i Turin. Han har vit korsett över grå tracksuit, höga klackar och glasögon blingade med strass, pärlor och glas som täcker hans ögon.
– Jag kommer från en extremt religiös familj och utmanade hemma genom att ta på mig allt de sa att jag inte skulle klä mig i. Och att nu bära en snygg mask har blivit en del av mitt artisteri.
Vad betyder masken för dig?
– Jag gömmer ansiktet för jag gillar inte hur jag ser ut. Jag har alltid velat stå på scenen, uppträda och sjunga. Jag har ofta varit så fylld av lycka när jag uppträtt tills jag om hem och såg videon från kvällen och tyckte bara att jag såg så äcklig ut…en vidrig person. Så jag frågade mig själv: Hur gör jag detta? Då kom jag på att jag kunde bära mask och distrahera folk från min utseende, ja, gömma allt jag är osäker kring och ändå få sjunga.
Men känner du inte att det är ledsamt att du gör det av den anledningen?
– Jag arbetar på det…. Och det är därför jag tar av masken under låten, för jag vill inte representera att man gömmer sig för andra. Vem gömmer jag mig för? Vem har sagt att mitt utseende är sämre än ändras? Jag vet att det inte är bra. Samtidigt gillar jag att bära mask för att det ligger så mycket arbete bakom dessa konstverk.
Du darrar på rösten och skakar när du tar av dig masken under låten, är det så stark för dig?
– Tidigare var det känslosammare, nu har jag gjort det så många gånger. Men efter fyra år av maskbärande ville jag ta av den och det blev känslosamt. Nu handlar låten och framträdande mer om andra, det är för dem som inte vågar visa vilka de är.
Not The Same skrevs när Sheldon var 15 år och bygger på ett meddelande han skrev till sig själv på Facebook. Att den nu representerar hans hemland gör honom stolt.
– Efter att jag tävlat i The Voice Australia var det inte många som bokade mig, men gaycommunityt omfamnade mig och jag bokades till klubbar, barer och festivaler. Jag sa ja till allt och jag är tacksam för kärleken jag fått för att jag vågat vara mig själv.
Hur var det att komma ut?
– Hemskt. Jag var bara 14 när jag kom ut på scenen i X Factor inför Adam Lambert, de andra domarna och publiken. Min familj satt i publiken och jag insåg att om jag kom ut på det här sättet i det sammanhanget inför alla, så var de bara tvungna att samla sig och reagera bra. Men många i den filippinska sidan av släkten klippte banden med oss då. Det är konstigt då de har en stor gaykultur där och många kreativa artister. Men det är bra nu. Jag vet inte om det beror på att jag är framgångsrik eller om de genuint gillar mig, men jag bryr mig inte. De är glada och jag är glad.
Är Not The Same typisk för dig musikaliskt?
– Den visar den sorgliga sidan av det jag gör. Jag är en partykille, men musikaliskt är jag mer en Sam Smith-person: Olika tempon, men ofta med en sorgesam botten.
Varför är Eurovision så poppis bland bögar tror du?
– Det är en öppen plats där man får vara den man är. Världen går framåt på så många plan, men samtidigt bakåt för vissa länder. Var annars än i ESC ser man länder med så olika uppfattningar gå samman och ha kul ihop. Jag har blivit god vän med Krystian Ochman från Polen och det är konstigt att tänka att vi båda verkligen gillar varandra, men att jag aldrig skulle kunna gå på gatorna i hans hemland i mina kläder.
Vad tycker du om Cornelia och Hold Me Closer?
– Jag är besatt av Cornelia. Alla är så till sig så fort de italienska artisterna kommer in i ett rum, jag är så med Cornelia. Jag älskar henne och hennes musik! Jag vill skriva sån musik någon dag. Vi har ju också gjort lite av samma resa där hon gjort musiktävlingar och varit med i gupp, precis som jag.
Favorit av de australiensiska ESC-bidragen?
– Dami Im och hennes Sound of Silence är fantastisk. Det var inte förrän hon var med som folk slutade undra varför Australien är med i Eurovision.
Vad gör du när du inte står på scenen?
– Är med hunden eller ser tv. Har du sett Heartstopper på Netflix? Den är fantastisk. Och jag älskar Drag Race. Det är drag som fått mig att koppla bort stressen kring Eurovision. Favoriterna är Sasha Velour Valentina och Gigi Goode. Och jag gillar senaste vinnaren. Hon var så skön.
