Knappt hade förra veckans chockutröstning lagt sig inan det var dags för nästa.
Vad är det som händer?
Hur ska det här sluta?
Jag som hade börjat bli övertygad om att Berlinbruttan Santana skulle vara i final fick istället se henne packa väskan betydligt tidigare. Scheisse, Schwester!

Men let´s take it from the top:

Admira sörjde Imaa Queens avsked innan hon hängde upp sitt vinnarporträtt. ”Before. And after” var ju hysteriskt kul sagt av henne medan hon pekade på Vanitys bild först och sedan sin egen.
Mellan raderna gick det också att avläsa att drottningarna inte är alltför glada att Antonina fått en andra chans, och ”topp5 featuring Antonina” var lika kul som elakt. Men Antonina tog allt med gott mod.

Nåja, dags för Mellotema!
Miniutmaningen bestod av att göra reklam för schlagerattrialjer: Santana tog fläkten, Antonina valde piller (!?), Elecktra mikrofonen, Vanity knep hjärtat, Admira strumpbyxorna och Fontana snodde åt sig korsetten. Efter en snabbsminkning på fem minuter var alla klara. Det var inte den vackraste uppställningen av Queens, men helt klart kul looks.

Jag tyckte att Vanity och Admira skötte sig bäst och vill absolut se mer av östgötakärringen Vivvi! En spin-off med henne och Unna daj-donnan? I’m in.
Därför förstod jag inte  hur Fontanas obegripliga och gapiga tutt-vridarsnutt kunde vinna. Men äh, det var ju bara en miniutmaning och vinsten skulle visa sig sämre än tröstpriset. För vad gör det att man får två bra showtjejer i sin grupputmaning, ”Dragodifestivalen”, när man tvingas dras med en trist låt? Fontana valde alltså Vanity och Elecktra och de överblivna queensen Santana, Antonina och Admira fick bilda grupp. De sistnämnda tre fick däremot alltså välja låt först: Dragversionen av Högt över Havet eller E de´det här du kallar kärlek? De valde såklart Arja-klassikern och ”vinnarna” fick istället ge sig i kast med en av alla tiders sämsta Mellovinnare. Wah-wah.

Här måste jag bara undra hur snacket inom produktionen gått när man valt två vansinnigt urtvättade schlagerhits som alltså har 36 respektive 37 år på nacken? Fanns det ingen annan kompositör eller ett förlag som var villiga att bjuda till och låna ut rättigheterna till sina verk? Det har ju producerats så många låtar under den moderna Melodifestivalens era  de senaste 20 åren att man väl med lätthet måste ha kunnat skramla fram något roligare än den här mossan? E de det här du kallar kärlek-valet är ett lika obegripligt val som att den på riktigt vann över Kärkeken är evig 1986.

Elecktra oroade sig för att som ”90-åring” behöva samarbeta med ”12-åriga” Fontana, eftersom de inte hade samma referenser. Och ja, det var lite skillnad i energier och koreografi-tankar…

Snart hamnade vi i en ”studio” med Mellobekanta HBTQ+stjärnorna Melanie Wehbe och Patrik Jean och deras låtskrivarkompis Herman Gardafve. De kom in med massa energi och lyfte de drottningar som skulle lyftas. Det stora utropstecknet här var Vanity som imponerade stort med sina röstresurser. Att vi aldrig fått höra de stämbanden luftas på en scen! Snälla Vanity, utnyttja din talang och gör nåt live snart!

Jag har självförtroendet av en cis-man i samhället och tror att jag är Mariah Carey”, sa Santana och gjorde hjälpligt ifrån sig. Tja, en stordivas självförtroende skadar aldrig. Antonina lekte loss ordentligt vilket var helt rätt. Kan man inte sjunga så ska man göra det bästa av det man har, och det gjorde Liverpools finest.

I andra upplagor brukar man kalla in en koreograf när det vankas dans, men det var inget för Drag Race Sverige och istället fick deltagarna sköta sig själva. Så dumt. Jag hade ju lätt sett Zain Odelstål som Sveriges Miguel Zarate/Todrick Hall.  Nåja. Fontana ville twerka och vara Beyoncé, men det ville inte de andra. Så det blev en mix av båda vilket kanske inte var helt till Fonatnas fördel. Lag 2 var hyfsat samstämda och ”Arjas änglar” lyckades ändå få ihop en koreografi på nåt vis.

In i drugstugan sen. Är det inte dags att höra Admiras story i programmet? Den fick vi bara om ni blickade in i Otejpat där vi fick ta del av ett litet snack om Admiras enda stora kärlek och att han begått självmord. Så otroligt ledsamt att höra. Synd att det inte fick plats i det här programmet för det krävs lite nyans till Admiras vassa repliker så man ser lite mjukhet också…
Hursomhelst: Det lät ju verkligen fruktansvärt att stackars Fontana som barn släpades till en kyrka för att vara med om en ”demonutdrivning” på grund av hennes ”homosexuella intressen”. Man fick som tittare helt klart en klarare bild varför det är så viktigt för henne att stå på scenen och leva ut sin konst och kreativitet idag. Och jag är glad att hon får chansen att göra det i Sverige. Men vi tittare lämnades lite hängande i berättelsen: Jag skulle vilja veta hur hennes förhållande till familjen och kyrkan är idag.

Så, showtime och gästdomaren de luxe Loreen hade vässat naglarna för att bedöma ”Dragodifestivalen” ihop med Farao och Fux. Jag älskade by the way Fux snygga Kalle Moraeus-blinkning: ”Underbaaart” som svar på att Loreen förväntade sig Euphoria av de tävlande.

”Powderpuffs” var först ut med ”E de det här du kallar make-up”.
Tja, jag vet inte vem som författat den här lama texten, men den förhöjde inte direkt upplevelsen av låten. De stackars drottningarna gjorde dock vad de kunde med låten, och energiknippet Fontana fick i alla fall showa loss lite.

Arjas änglar sjöng Allt jag begär och gjorde det med lite mer humor, vilket var mycket underhållande. Och den där handklappen i Högt över havet är ju tacksam i vilket nummer som helst. Men än en gång: Vad var det för text? Tam och utan poänger. Det kändes som att en 12-åring knåpat ihop dessa två text-tramserier för roliga timmen. När snacket mellan queensen känns kaxigt, sprakande och vasst blir det obegripligt att deras låtar Bolibompa-tvättas. Tack och lov att drottningarna är kul att kolla på så man knappt lyssnar på vad de sjunger. Och hatten av för proddarna av låtarna som iallafall fall lät lite piggare än originalen.

Runway-temat var Transformation! Vilket såklart betydde att det väntade ”Ru-veals”

Electra gjorde två byten, från discodonna till konståkningsprinsessa. Snyggt men allt var så mörkt så det blev ingen riktigt ”wow”-feeling, men det var absolutely godkänt. Fontana gjorde en variant av Violet Chachkis episka ruveal men det var lite blekt med ljusblått och rosa, och saknade det modevisningsvärdiga utförandet Chachki hade. Varför inte gå till nåt mönstrat liksom? Nu blev det lite basic, vilket inte matchade Fontanas over-the-top-look ovanför halsen. För den gillade jag! Dallas de Luxe liksom. Här vill jag också passa på att ta Fontana i försvar för den fåniga kritik Farao gav henne om att man anade vad som skulle komma. Well, färgmässigt gör en skymt inget (nämnda Chachki visade också lite innan), och ingen visste exakt hur looken skulle se ut. Så den kritiken var lite oschysst.

Vanity var lite som Elecktra. Snyggt, men utan det riktiga ”wowet”. Admira gjorde flest byten och det var tryggt och snyggt som vanligt. Jag hade kanske önskat lite mer av designen. Inget av plaggen hade på egna ben gjort väsen av sig i en ”vanlig” visning. Men som helhet var det kul och jag tokälskade Admiras mimspel under catwalken. Särskilt innan sista bytet. Här är någon som SERVERAR.

Antonia var hmmm…oslipad som vanligt, men jag uppskattade att vi äntligen fick ett perukbyte. Det var ingen Brooke Lynn Hytes (en av alla tiders snyggaste Ru-veals) men ändå kul. Från svensk midsommarquinna till brittisk crumpetmumsande rödhätta var en kul väg att vandra. Antonina är ändå konsekvent och gör sin grej. Hatten av för det, även om det är lite messy.

Santana var sist. Alltså, klädmässigt var det rätt snyggt. Och det var ju bara den sista looken som blev lite fel med den där fyran i nacken som inte var så rätt. Och ja, den där frisyren kändes mer som att man glömt att stoppa in en kommande peruk-ruveal.
Men resten var trots allt genomtänkt.

Säker: Elecktra
Toppen: Admira & Vanity
Botten: Fontana, Santana & Antonina

Helt rätt beslut.

Kritiken sen.
”Energin spretade åt alla håll” sa Farao om Fontana, och Fux höll med: ”vi är många olika personer, pick one!”. Men Loreen var tydligast i sin kritik (vem hade trott det?!): ”Jag har lite svårt för clown-energi, när folk gömmer sig bakom roliga  personligheter”. Jag överraskades över att vår blivande tvåfaldiga Eurovisionvinnare var både rak och tydlig i sin kritik. Gästdomarna har verkligen varit över förväntan i Drag Race Sverige.

Fux.

Vanity fick rättvist fina omdömen, liksom Admira, och de senaste två avsnittens vinnare fortsätter att vara ”on a roll”. Men jag höll med Fux att man förväntar sig mer av Admira. Ribban för Thunderpussy är högre än Duplantis just nu.

Jag håller med om att Antonina borde ha steppat upp lite. Det var inte på comeback-nivå. Men enligt Loreen var Miss Nutshell ”outstanding och äkta”. Nån har redan en polare i Liverpool, det hör jag det.

”Taffligt” var Faraos omdöme om Santana: ”Allt som kunde gå fel gick fel” och Fux kallade catwalken ”en kaosartad Berlin upplevelse”. Men nu har jag sett Santanas walk flera gånger och så dåligt var det inte. Det var som sagt sista delen som gick fel, men ”misshaps” har väl alla nångång.
Ska jag vara ärlig var det svårt att välja mimare denna vecka. Alla de tre i botten hade saker att anmärka på, men ingen var dålig.
Men det blev Santana mot Fontana som fick tampas om att stanna kvar och det fick de göra i Euphoria.
Tyvärr fumlade Santana bort sig i YTTERLIGARE en ”Ruveal” och Fontanas energi var vassare genom hela låten. Fontana befann sig definitivt i rätt element och gav allt med kicks, armrörelser, hjulningar och hairflips.
Men visst kändes det som att Santana gett upp? När hon för andra gången gick tillbaka på scenen så trodde man att det skulle komma en jävla Vogue-attack, men det blev ett kast ner på golvet och sen var det klart. Nej, Fontana var tveklöst vinnaren och Santana fick fara. Hon gjorde dock sorti med den kaxigaste utgångssägningen av alla: ”You know what they say: Only RuPaul can judge Me”. Det blev stora skratt varpå Fux skanderade ”Ut! Ut ur mit hus”! Underbart!

Men skratten tog slut i drugstugan och där var det lite avigare. Santana antydde att vissa inte förtjänade att vara kvar innan hon smetade ut allt läppstift över spegeln, och svassade hem till Berlin i tävlingens snyggaste glitterbody.

Fem kvar alltså.
Nu när Santana och Imaa fått lämna får det vara nog med ”upsets”. Jag har min lista klar, har ni?