Robert Fux valde bort att se alla avsnitten innan sändning och har nu följt programmet i tv-soffan som alla andra tittare. Han berättar att han på nytt överraskats och blivit berörd över deltagarnas mod.
– Att stå på scenen och utsätta sig för den konkurrens det innebär att tävla är en otrolig utmaning. Jag krävde fullkomlig tystnad i studion under elimineringsmomentet. Det var otroligt laddat att se Queensen på catwalken och vad det betyder för dem att vara med i programmet. Man måste ta det på största allvar hela tiden, och det har varit speciellt att se vilken chock det blir för vissa att tvingas ”mima för sina liv”.
– Det är klart att vi ska sprida glitter och kärlek, men tävlingen ska vi ta på allvar och jag tror man märker att vi inte är där och leker programmet.
Robert Fux berättar att dragen har gett honom väldigt viktiga redskap att hantera oväntade situationer, en slags kaospiloteri. Och det ville han att föra vidare till Queensen.
– Man kan inte parera allt, mycket kan hända: Publiken, samhället… och ens egna nervositet kan ställa till det. Och det har vi sett exempel på i programmet. Man måste alltid vara beredd. För mig handlar det om varje sekund på scenen. Jag beaktar inte hur man är i övrigt och vad man gjort i alla andra program. Jag tittar på det som händer på catwalken där och då.
Det första beslutet om vilka som hamnar i toppen, botten och vilka som är säkra, tas av Robert i samråd med juryn, och de har varit överens i alla beslut.
– Jag har ett veto, men har inte behövt gå emot dem i något beslut. Och jag hade kört över beslutet om något varit orimligt. Men det behövdes inte, Kayo och Farao har tagit allt på största allvar.
Däremot konsulterar han ingen när det gäller beslutet efter mimningen. Elimineringen är helt hans beslut.
– Jag har bestämt ramen för vad beslutet ska fattas på, mod, ambition, riv och artisteri, och står bakom alla beslut, även om de inte varit till allas glädje. Jag har inget eget Otejpat där jag berättar hur jag tänkte. Visst hade det hade varit kul att berätta, men det ryms inte i formatet. Jag kan inte, och ska inte prata om mina domslut.
Hur stor vikt lägger du vid hur man sköter sig i maxi-utmaningen kontra catwalken?
– Det går inte att säga en exakt procentsats. Men jag vill att det ska vara relevant hur man fullföljer en uppgift som man arbetat med under tidspress. Och sen också hur man tar sig an chocken i att hamna i att mima. I stunden är det lätt att tro att man inte har några verktyg, och det kan få stora konsekvenser. Kan man inte hantera att man helt plötsligt riskerar att lämna och då ta fram de verktyg man har, ja, då blir det farligt. För ALLA kan hamna där.
– Sen är också lömskt att det kommer i slutet av inspelningsdagarna. Det handlar om att uppbåda sina sista energireserver, och jag har stor respekt för de som orkar ge allt.
Jag har haft lite issues med att Queensen i Sverige inte mimar för sina liv när det väl gäller, så som man som tittare är van att se i de amerikanska säsongerna. I USA slåss man för sitt liv men det är inte riktigt samma sak här…
– Jag har funderat mycket på det där. Den karga miljön i USA där man nu lagstadgar mot dragqueens skapar en nödvändighet att ta allt på största allvar. Men vi ser vad som lurar runt hörnet här, så man ska inte ta något för givet varken i samhället eller i en tävling. Vi ska vara stolta över att våra Queens kan vara så laidback här för det är ett privilegium, men kanske inte för evigt…
Din ”slutsay”, ”var inte rädd för sig själv eller någon annan. Håll ihop, var modiga och fortsätt glittra – inifrån och ut!” känns som en bra påminnelse om vad allt detta handlar om..?
– Ja, den har varit oerhört viktig för formatet, och förkroppsligar min syn på att tro på sig själv, stärka sin självkänsla och se systerskapet och solidariteten som det viktigaste vapnet mot intolerans och förtryck. Vi får inte bli våra egna fiender och låta ytan släcka den inre glöden. Drag handlar om att besegra smärtan och lära sig flyga tillsammans.
Robert Fux överraskades av hur noggrant och välgjort maskineriet kring inspelningarna var. En detalj som att studion kyls ner till frystemperatur, så att produktionen får ha täckjackor inne, är en krav som kommer från amerikanskt håll.
– För att Queensen ska kunna ha de bästa förutsättningarna, och kunna göra ett bra jobb kan det inte vara så varmt som det normalt är i en tv-studio. Och när jag kom in i studion så kände jag att ”jag älskar dig, RuPaul”, Här får alla andra stå och frysa medan allt fokus ligger på våra Queens. Fantastiskt.
Det har skrivits om att Drag Race Sverige inte levt upp till förväntningarna tittarmässigt, varken linjärt eller digitalt. Men Robert Fux har inte känt sig så upptagen av tittarsiffrornas storlek.
– Det är klart att man önskar att varje person tittade, det hade varit bra för folk att samlas i tv-soffan framför Drag Race. Men för mig känns som att hela världen tittat om man tittar i mina inkorgar (skrattar).
– Det finns alltid tankar på hur man kan nå ut bredare och vilket sätt. Men det är vår första säsong och det finns massor att bygga på, så man hoppas på flera ”add-ons” längre fram. Och jag tycker det är viktigt att man förstår makten med ett klick. Vill man ha fler säsonger så uppmanar man andra att kolla. För det är bara genom att många tar del av detta som vi kan hoppas på fler än två säsonger.
Vänta nu… två?
– Vi vill ju gärna ha ett pärlband av säsonger och skulle lätt kunna fylla fler säsonger med deltagare. Så ja, i bakhuvudet hos oss alla finns en till säsong planerad. Men det är ju beslutsfattarna som måste trycka på en go-knapp. Men jag är absolut redo.
Vi fick tre finalister: Admira Thunderpussy, Fontana och Vanity Vain, och sociala medier svämmar över av kommentarer över vem som är den bästa lämpade vinnaren av Drag Race Sverigesf örsta säsong.
– Det har varit kul med alla reaktioner. Men jag har fått rycka ut och korta tyglarna lite på sociala medier. Man får tycka mycket, men inte ”shadea” andra queens som är kvar. Jag vill inte ha huliganer som kommer in och river vår ”drugstuga”.
Under våren har deltagarna blivit stjärnor, virala fenomen och titt-festerna har lockat folk i drivor. Men med stjärnstatusen kommer ett ansvar säger Robert.
– Programmet är bara ett utsnitt av all drag som finns. Nu är det vår uppgift att berätta om alla andra som finns där ute. De som kanske inte vill vara med i tv. Vi är nu ambassadörer och ska lotsa dragen vidare.
– Det är både viktigt och intresant att ta del av dragartisters liv. Det var något jag kände när jag gjorde Drottningmötet (Roberts egen podd där han i samtal mötte svenska dragqueens). Varför ägnar man sig åt ett sånt här märkligt underbart hantverk? Hur hittar man sin estetik och varför? Jag kunde önska att Drag Race var en timme till, för då hade vi fått ännu mer inblick i hantverket. Jag älskar att få veta vilket lim som fogar ihop två plastmaterial bäst, och hur man tänker med sminkningen. Jag är väldigt glad att Queensen nu berättar om tankarna bakom outfiten i sociala medier. Det är oerhört intressant att höra historierna bakom.
Robert har längs vägen haft de andra programledarna i Drag Race-varianterna i världen nära till hands.
– De har boostat mig och vet vad det innebär att plötsligt bli känd internationellt, och att alla ska tycka och tänka. Jag kan ställa frågor som bara de kan svara på, och det har varit bra. RuPaul är kanske ingen man ringer och chitchattar efter jobbet (skrattar), men det blir spännande vem som ska leda i Tyskland…
För varje avsnitt har Robert arbetat nära manusförfattaren Micke Mårtensson för att slipa orden och polera fram fraserna. Ett samarbete han beskriver om ”oerhört roligt och utvecklande” Roberts gamla vän Daniel Rehn fungerade som konceptuellt manus-bollplank i början.
– Vi började jobba på Chokladkoppen (klassiskt HBTQ+populärt kafé i Gamla Stan) i slutet av 90-talet, och jobbade ihop på Torget. Vi uppträdde samtidigt med drag, och han är den som utbildade mig populärkulturellt när vi låg i hans soffa och kollade på klipp och gamla VHS:er. Jag har så stor respekt för honom och tillsammans satte vi de olika fraserna som sägs i programmet. Allting kommer från en specifik person eller ett minne jag har. Jag har plockat med olika ”sayings” ur ett myller av röster från den svenska dragshistorien stå som Leonora, Husmor, Lasse Flinckman, och Missis Green.
Och din avslutningsfras, ”blir nåt dansgolv eller?…”
– Kan jag säga det? Det är en hommage till en person jag jobbat sedan jag var tonåring: Leo B har betytt väldigt mycket för mig. Hon har ett drastiskt sätt att säga saker på. (skrattar).
(Ett gäng barn kommer fram till vårt bord och ber om selfies med Robert som glatt poserar med ungarna, och frågar om de brukar titta på Drag Race. Svaret är ja).
Du som varit känd inom vårt communityt i många år, har du blivit annorlunda bemött i och med din roll som Drag Race?
– Ja, förutom alla fina möten på stan? Det är lättare med raggen på Backdoor (skrattar).
Fux & The Looks
Robert och hans huvudstylist Teddy Rydberg jobbade länge med att skapa rätt outfits för Robert till Drag Race Sverigeeftersom han ville visa vem han är och hur Robert Fux drag ser ut. Före-detta dragartisten Lennart Hallén sydde upp många delar och man vände sig till olika designers för att skapa allt de ville ha. Tillsammans med makeupartisten Cleve Janobas blev varje veckas entré en orgie i ögongodis.
– Många har hört av sig och berättat att de nu förstår att man kan göra drag på ett andra sätt. Och det känns väldigt fint, för jag har ett ansvar som rektor på den här skolan att att se till att vi tar emot alla elever. Det internationella gensvaret på mina looks har också varit helt enormt!
Premiärlooken
”Den här looken är essensen av mig. En kunglig bomberjackslook. Jag claimar en symbol som många varit livrädda för. En symbol för nazisterna i Växjö, Karlskorna och Kalmar, där jag växte upp. Jag kombinerar den med en svepande klänning vilket är en blinkning till en klassisk dragsilhuett. Allt är av bävernylon, skapat och designat avJannike Sommar, en fantastisk designer med säte i Paris. Den vadderade kronan är lite barnslig, hackig och taggig och en homage tillVildingarnas land. Naglarna är av Celina Rydén, och platåskorna är en blinkning till Cunigunda-tiden då vi bar klubbskor och aldrig klackar.”
Stålblomman
”Det här är Bea Szenfelds modegenialitet i en klassisk blomlook. Den är industriell och organisk, hård och mjuk på samma gång. Jag visste tidigt att jag ville engagera Bea för jag älskar hennes stil och kreativitet. Det är pappersblommor som ser ut som metall, och det var en look som inte var helt lätt att sitta i, och ljudfolket var extremt oroliga att det skulle låta för mycket. Men det gick bra. Jag gillar att den ser vass ut, lite som en skalpell. Drag skär ju in i samhällskroppen och karvar fram nåt helt unikt.”
Den svarta looken
”Den var lite kontroversiell då jag fick reda på att jag skulle undvika svart eftersom det suger tv-ljus. Men det är ju en signaturnyans för mig och jag ville absolut ha en grandios lack-outfit. Detta är en jättelik kappa med en stor krage, och rippad från ett Vogue-omslag med Beyoncé, fast hon bär rosa. Teddy engagerade skräddarmästaren Bitte Palm för att skapa den här kappan, och jag kände att detta skulle vara min promo-look för hela serien. Jag ville också ha en huvudbonad som var en mix av en flygande nunna. Belsebub och lakrits. Man vill slicka på huvudbonaden för den ser så läcker ut.”
Barockpärlorna
”Teddy och jag gjorde en tvångströja ihop för flera år sen som jag använde flitigt. Nu fick kan göra en kjol i samma känsla. Vi kombinerar mjukt med hårt, och jag ser origami och en tapetblomma från 1600-talet. Jag bar pärlnaglar av Viveka Gren. Headpiecen är underbar, men byggdes och syddes av Lelle kring plastdiadem som höll huvudet på plats. Lite lipgloss och en huvudvärkstablett löste resten av dagen.
Deconstructed
”Detta är en homage till Erykah Badu och Boy George. Att ha scarf under hatten är typiskt Erykah, och Teddy sydde ihop två hattar för den här looken. En skräddare från Kungliga Operan, Phia Hokkanen, sydde en hel kostym i ”fel” dimensioner och dessutom ut-och-in. Så den är handskräddad och här jobbar vi med kontrastfärger. Jag ville absolut få med blinkning Boy George för han har betytt så mycket för vårt community. Leila K kallade mig alltid ”Boy George” när jag var ung druga i Stockholm.”
Pollenprästinnan
”En look som vi gjorde på kort tid, och den utmanade verkligen vår kreativitet. Jag hade tidigt en bild av min look klar för mig, den skulle ska vara ”regal”, utstråla prästinna och orakel. Jag visar inte ben, har varken bröst eller peruk. Jag känner mig mest utklädd då. Och amerikanarna var helt med på allt, de gjorde tumme upp. Den här looken var tung och otymplig samtidigt som den är skör. Ett halmstrå gick av under inspelningen och jag kände att jag inte kunde acceptera att vi fortsatte då. Så bandet fick spolas tillbaka för att kolla när det hände. Som tur var så var det bara ett par repliker bort, så vi behövde inte filma om hela dagen på grund av ett halmstrå. Men varje strå ska vara på sin plats, drag bygger alltid på en balans av kaos och perfektion”
Denimgycklaren
”Den togs fram tillsammans med Stadsmissionen Remake som levererade återvunnen denim och skapades outlines för silhuetten. Jag hade en period då jag kallade mig Belsebub Fux då jag ofta hade vädurshorn i min drag. Och det är ju en målande bild: En dragartist är en gycklare som stångas med makten. Någon som kan slänga in en besk karamell mot överhögheten. Headpiecen gjordes av Gia Mitchell som jobbade med mig när jag var på turné på Riksteatern med dragkompaniet Briefs Factory från Australien. Jeansnaglar av Celina Rydén. Denim deluxe!.”
Finalen
”Vi toppade hela serien med en specialdesignad Lars Wallin-kreation från topp till tå. Att kröna Drag Race med att få Lars Wallin, som brukar klä kungligheter, att skapa en kreation var en dröm och han ville ta ansvar för allt. Så han och hans team, som håller till under NK, tog fram looken i samråd med mig. Den hantverkskunnigheten där varje söm är precis, var magisk att bära och Lars är en otroligt varm person som jag beundrar stort. Den är jättestor och gjord av tyg som är handvävd i olika delar av världen. När det är final måste man ta fram sitt största fyrverkeri!
Uppdaterad 2023-11-08
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
