Den 16 maj släppte Kristian Kaspersen EP:n ”Alla kan gå vidare förutom jag” vilket är hans första EP på svenska. Att byta språk har resulterat i mer personligare och utlämnande texter. Men musiken, den är fortfarande ”atmosfärisk synthpop”.
– Språkbytet var precis vad jag behöver göra för att inte stagnera. Svenskan blir mer jordnära, kargare och jag har förändrats i skrivandet på det sättet att jag lyft blicken och sett bakåt. Men det är svårt för många ord blir patetiska eller för starka. Det är inte lika lätt att vara utsvävande på svenska.
I fokusspåret Alla kan gå vidare förutom jag gör han upp med sin inre sabotör, den som överanalyserar saker.
– Det är en uppgörelse där jag blottar och kastar ut sabotören i dagsljuset. Jag har ofta skönt att alla andra kan borsta av sig saker, men jag analyserar saker jag sagt för 15 år sedan. Jag tänker att trollen spricker i dagsljus om man skriver om dom.
I Frikort sjunger han om par med öppna relationer och att vara det tillfälliga gästspelet.
– Det är svårt att få ut något av det i längden om man är ett tillfälligt gästspel. Och jag är inte intresserad av att vara det.
Är det knepigt att vara bög och singel 2025?
– Absolut, jag är singel i stan och dessutom förälder. Det är väldigt kontrasterande världar. Jag upplever att vi kollektivt börjar inse att appar och dejting inte funkar. Det finns inte så många mötesplatser så man möts i sina gäng och träffar inte så många nya människor. Så vi har kommit till en punkt där det måste hända något. Tinder har aldrig funkat för bögar, och Grindr är det som finns, men är man inte intresserad av att ligga en gång funkar det ju inte. Så jag väntar med spänning över vad som ska hända nu.
Kristian har idag två barn vilket tar upp en stor del av hans liv. Men pappaskapet har inte förändrat hans artisteri.
– Jag skriver mest om det som är svårt, saker jag behöver bearbeta. Och att bli förälder har snarare varit motsatsen, en väldigt ljus upplevelse. Men vem vet, jag kanske skriver om det längre fram.
