Recensenter, inklusive QX, har gett filmen Patrik 1,5 nästan uteslutande fyror och femmor. Men än gladare blir nog filmmakarna över Biotoppens aktuella siffror om att filmen gått rakt upp i topp över mest sedda filmer.
Tveksamhet har funnits hos biografägare i mindre städer som misstrott intresset. Men filmens första vecka pekar på succé. Den ligger trea på SFs topplista och på fjärde plats över alla biografers mest sedda filmer just nu. Etta ligger Mamma Mia, följd av Wall-E och Arn.

QX recensent Ken Olausson skrev:
Visst kan man se Ella Lemhagens film om Sven och Göran som vill adoptera – och som av misstag får en 15-årig värsting istället för en 1,5 åring – som ett inlägg i adoptionsdebatten då den tydligt visar att huruvida du är hetero eller homo inte automatiskt gör dig till en bra eller dålig förälder. Själv känner jag mera att Ella vill säga ”Vill ni bögar verkligen ha det här villaområdeslivet om ni kan slippa? Get out before it’s too late!” Jag väljer dock att stoppa undan cynismen och nagelfarandet för en stund, och tillåter mig istället att få gråta och skratta till en svensk feelgood-film av bästa sort. Visst finns här klyschor (jag hade gärna sluppit de regnbågsfärgade förtexterna) och logiska krumbukter, men Lemhagen undviker varje förväntad fallgrop utan att för den sakens skull trycka politisk korrekthet i ditt ansikte. I centrum står Gustaf Skarsgårds barnlängtande kille, spelad så trovärdig att jag bara vill rycka ut honom från bioduken och hångla upp honom (något Torkel Pettersson får göra orättvist mycket – har bögsex någonsin känts kåtare i svensk mainstreamfilm?) eller åtminstone ge honom en Guldbagge. Det här är Svenssonbögeri och vardagshomofobi skildrat med en stor portion kärlek, sorg, värme, ilska och humor i en av höstens charmigaste biostunder. Oväntat och väldigt välkommet.