Fatima är en ung muslimsk tjej som bor hemma i Paris med sina föräldrar och två äldre systrar. Hon ska börja på universitet, hon har en pojkvän, men börjar mer och mer inse att hon tycker om tjejer.
Detta är starten på Hafsia Herzis film ”The little sister”, vars huvudrollsinnehaverska Nadia Melliti vann skådespelarpriset vid 2025 års Cannes-festival. Filmen gick sedan vidare till att med mer än 400.000 besök bli en stor publiksuccé i Frankrike. Och det biobesökarna fick se var en film om lesbiskt uppvaknande som för en gångs skulle inte slutade tragiskt.
– Jag ville inte göra det svårare än det är, det är ett tufft ämne, säger Hafsia Fersi till QX.
– Jag ville ha glädje. Det skulle inte vara en berättelse i rosenrött, men inte heller dramatiskt och tragiskt. När Fatima i slutet sitter i köket och talar med sin mamma, har mamman förstått? Det sägs inte, men för mig har hon gjort det. Filmen är inte mörkare än det behövs. Livet går vidare.
Filmen bygger på en delvis självbiografisk bok av Fatima Daas. Hafsia Herzi säger:
– Jag fick tips om boken, läste den och det klickade. Jag talade med Fatima och hon gav mig möjligheten att filmatisera den. Hennes bok blandar sanning och fiktion, och sedan har jag kommit in med min fantasi.
I filmen söker Fatima kontakt på lesbiska dating-sajter och träffar andra kvinnor. Men det är när hon träffar asiatiska Ji-Na som det bränner till. De inleder ett intensivt förhållande, medan Fatimas familj tror att hon är med sin pojkvän. Men Ni-Ja har personliga problem och relationen får sina ordentliga törnar.
Filmen spelades till stor del in på location, bland annat på barer som i Paris är kända i HBTQ-kretsar. Det var symboliskt viktigt för Herzi att filma i riktiga miljöer.
– Inför inspelningen gjorde jag mycket research, jag träffade män och kvinnor, unga gamla för att verkligen sätta mig in i det. Jag blev oerhört välkomnad, dom var varma och generösa, och jag använde många av dom jag träffade som statister. De kände till boken, de var glada att den skulle bli film, men dom ville inte att den skulle bli stereotyp som ”Blå är den varmaste färgen”.
En viktig scen utspelas på en gayklubb där det festas och dansas. Den scenen gjordes i studio.
– Det hade inte gått att sköta kameran om det varit på ett riktigt ställe. Jag hade inte kunnat röra mig. Så det var ett tekniskt och konstnärligt beslut. Men alla statister där är kvinnor jag mötte på gayklubbarna.
Herzi är noga med att påpeka att det som händer i filmen inte enbart gäller kvinnor från den muslimska världen.
– Det gäller även kristna kvinnor. Det är tufft för alla, i alla sociala miljöer. Att vara ung, att inte ha någon att rådfråga. Homofobi är svårt, många familjer accepterar det inte, unga tjejer som kommer ut får inte längre bo hemma. Det är tufft, men verkligheten är sådan. Det är en svår väg att gå.
Nadia Melliti är född 2002, och är nybörjare. Det här var första gången hon stod framför en filmkamera. Herzi säger:
– Min casting började tidigt, ett och ett halvt år innan vi började filma. Jag ville ha ett okänt ansikte. Jag talade med många unga tjejer, de skickade bilder. När jag såg Nadia klickade det till. Jag bestämde mig när jag träffade henne. Hon hade en karisma som passade karaktären.
Skådespelarpriset i Cannes gav Nadia Melliti många nya erbjudanden om roller. ”Hon är väldigt nyfiken på vad som ska hända nu”, säger Herzi.
Hon har själv en karriär både som skådespelare (hon har gjort fler än 60 film- och TV-roller) och regissör. Hon säger att medan hon skriver ett manus är det helt ok att göra jobb som skådespelare, men när hon regisserar är det bara det som gäller.
– För ”The little sister” satte jag av ett år, då det bara var regi som gällde.
Just nu njuter hon fortfarande av den succé hon haft med ”The little sister”, och säger:
– Härnäst blir det skådespeleri för mig.
Hasia Herzi är 38 år gammal, bor med cyklisten Nacer Bouhanni och har en son med honom.
Några dagar efter mitt zoom-möte med Herzi möter jag Nadia Melliti i Stockholm. Hon berättar att hennes plan var att bli proffsfotbollsspelare men att en benskada satte stopp för det. Hon undrade över vad hon skulle ägna sig åt ju, när hon blev stoppad på gatan av Herzis castingperson som undrade om den unga kvinnan kunde tänka sig att testa för en film. The rest is history.
”The little sister” är förhållandevis återhållsam med sexscener men det måste ändå varit en udda upplevelse för denna kvinna som stod framför en kamera för första gången.
– Det var inte så farligt, för vi litade så på varandra. Vi hade talat igenom vad vi skulle göra och så gjorde vi det.
Och tuffaste scenen?
– Det var slutscenen när Fatima talar med sin mamma i köket och hon inser utan att någonting sägs att mamman vet att hon är lesbisk och det är en scen så full av kärlek. Och det var inte bara slutscenen utan det var den sista inspelningsdagen och jag visste att nu var det slut på denna underbara upplevelse.
Gunnar Rehlin
