Det är inte ”bara” artiklar och bilder som QX fixat under dessa 30 år som förlaget har funnits.

Communityt Qruiser såklart, som många kallade och fortfarande kallar QX, vår webb-shop, QX Galan och såklart bästa paradvagnen varje år i Stockholms prideparad.

Och utöver detta alla de fester vi gjort under åren.

Den första stora fest som gjordes var då QX var en bilaga till Reporter. Kolingsborg var platsen, 700 gäster, Addis Black Widow på scen, Stakka Bo, Il Stefano, Alf och Johan Netz som DJs. Packat på stora golvet med house och ös på lilla golvet med techno.

Och alla var där såklart! Det var första året som Frigörelseveckan skrudat om till att bli en ”Homofestival”. Första försöken att, strax innan Midsommar, blanda in fler än ”bara” RFSL i ansvaret för en Pridevecka innan namnet Pride ens användes i Sverige.

Det var sommaren som tidningen Reporter tvingades lägga ner och QX uppstod som egen tidning.

Såklart firades nya QX med fest! Fredag den 13 oktober 1995 tillsammans med PHASE (Staffan Ridelbergs kortlivade dansklubb) och Bitch Girl Club på Herculesgatan. Även här techno och house i högtalarna.

Året därpå fick QX på allvar partystämpeln inpräntad. Den 14 juni, under den andra Homofestivalen då Stockholm Pride genom EuroPride 1998 för första gången marknadsfördes, gjordes ”Planet QX” i Palladiums lokaler på Kungsgatan, där det senare legat ett casino. Tre dansgolv, arrangör Patrik Flodin, på scen svorska Baron von Bulldog och Freak Twins. 1500 gäster trängdes med hetaste kändisarna och när ”radical drag”-gruppen Freak Twins avslutade sin show med att skära varandra med rakblad var det många som ”såg lite chockade ut”.

”Den första riktiga gayfesten i Stockholm” som en av stadens klubbfixare kallade festen.

Under den tredje Homoveckan, den 25 juli 1997, gör vi vår första fest på Münchenbryggeriet. ”Homohippa” kallar vi den. På scen Stockholmspremiär för magiska Cunigunda med Leo B och ”visuella hjärnan” Kenny Lexén, Thomas Malmros, Rickard Engfors och Kent Berglind. Och för första gången spelar fina DJn Per Ljungkvist under namnet Per QX tillsammans med Pamela och Emil Hellman. Hedersgäst var Charlotte von Mahlsdorf och förutom Cunigunda uppträdde även Benjamin Falk i den smockfulla lokalen. En fest som fixades åt oss av den nya festgurun Ulrich Bermsjö.

Nu var nivån satt för QX stora fester. Fullpackat på Münchenbryggeriet. Långa köer och slagsmål om biljetterna. Den 15 november firar vi två år som tidning med QX Partaj där Eurodancegruppen Love & Devotion står på scen, House på ena dansgolvet och GayHits på det andra. Ett koncept som vi sedan höll fast vid.

På nyårsafton är det dags igen på München. EuroPride 98-året skall firas in och det gör vi tillsammans med föreningen Stockholm Pride. Brudbar, Cunigunda röjer, Christer Broman fixar GayHitsen, Richard Nee och Johnny Boy house.

1998 satsas stort och QX startat dotterbolag med namnet Party Factory.

EuroPride 1998 den 21- 26 juli. QX planerar sex festnätter på Kulturfabriken i Liljeholmen. Men när brandmyndigheten ”bara” vill släppa in 2000 per kväll väljer vi att flytta till betrodda Münchenbryggeriet! Festerna arrangeras av Peo Månestad som berättar att detta var hans största satsning någonsin och att över 10 000 gäster kom under de sex festkvällarna.

Måndag releaseparty med Cunigunda, Kayo, Martin och David Stenmarck och så…. Christer Lindarw.

Orkar ni! Vilken jävla show han gjorde karlsloken.

Sittandes högt, högt upp med en enorm klänning började han mima till Madonnas ”Like a Virgin”. Sakta, sakta drar han upp klänningen och därunder ålar sig femton helt näck superbyggda grabbar. Publiken skrek, svimmade (nå…) och en ny nivå för klubb-underhållning var satt. Vetefanken om någon nått upp till något liknande sen dess!

QX Party Factory fortsatte tisdag med World Music, Christer Broman spelade Rai och Dj Vera Latin. På onsdagen Il Stefano och Pamela på läderfest. På torsdag valdes Miss Europride. Det vann Geena medan HRH Missis Green vann ”Bästa kostym” och Nanne Grönvall stod på scen. På fredag var Baron von Bulldog tillbaks med Dead Diana, Genitalia och CyberChrist. Och så grand finale på lördag med DJs från Berlin och Köpenhamn på temat ”Party For The Right To Fight”.

Året efter gör vi ännu en omgång fester under Stockholm Pride med Peo Månestad som arrangör. Miss Pride, Mr Gay Sweden och After Parade Party – jo visst, på München.

Men innan dess, i februari 1999 hålls vår första GayGala (QX-Gala) i klubben Propagandas lokaler. Föga förvånande blir Elisabeth Ohlson Årets Homo, Ärkebiskop K G Hammar Årets Hetero och Christer Lindarw får första Hederspriset. Och för QX är en ny minst sagt het partytradition sjösatt.

Vi fortsätter med egna stora fester till nyårsafton 2003.

Men crescendot var tveklöst på Docklands. Pride 2001, tillsammans med konkurrerande tidningen och sajten Sylvester, arrad av Staffan Ridelberg. Namn: ”Father Please Forgive Me Feast” Jag kommer som en av de ansvariga, efter PrideParks stängning, till lokalen och möts av fullt kaos. Polisen försöker reda ut men ger upp. Alla släpps in och festen blir helt magisk. Året efter upprepas kalaset två dagar i Münchenbryggeriet med fyra dansgolv och imponerade DJ-lista.

Men för oss blev det nu, när många andra tagit vid med stora fester, fokus på den årliga galan.

Men vem vet, kanske börjar det suga i QX festtarm fler gånger om året snart igen!