Under Stockholm Pride öppnar några av stadens museer dörrar till hbtq-historia, förbjudna kärlekshistorier, klotter på dass och konst som både frigör och förför. Från skymningsvandringar bland Eugène Janssons blå landskap till samtal om queer konst i motståndets skugga – årets visningar är både intima och storslagna, politiska och poetiska.

På Kungliga slottet ges specialvisningen Nya italienska seder – kunglig queerhistoria, där temat är identitet, könsnormer och historiska förebilder. I Rikssalen står drottning Kristinas silvertron, kanske Sveriges mest laddade möbel, och en symbol för en monark som bröt mot allt från könsnormer till maktordningar. “Välkommen till Kungliga slottet där dåtid möter nutid och historien inte skrivs om”, skriver arrangören.

På Sjöhistoriska museet går visningen rakt på sak: Hur såg livet som hbtq-person till sjöss och på land ut förr? Här får vi höra om kvinnor som tog värvning i manskläder, om Amerika-båtar som blev frizoner för homosexuella män, och om Eugène Janssons marina motiv. Visningen hålls varje dag under Prideveckan.

Hallwylska museet bjuder både på utställning och stadsvandring. I I utsökt sällskap får vi möta den queera mecenaten Rolf de Maré, porträtterad av konstnären Niklas Blomkvist. “Han hade modet och möjligheten att följa sitt hjärta och att hänge sig åt förbjuden kärlek i en tid då samkönade relationer var olagliga,” skriver museet. I stadsvandringen Klotter och queera mötesplatser följer vi spåren av anonyma kontakter på sekelskiftets offentliga toaletter – dokumenterat i så kallade dassböcker. Dessa låg till grund för både en deckare (Ynglingamorden) och ett samtida animationsverk av Conny Karlsson Lundgren.

På Sveriges museum om Förintelsen hålls specialvisningar om hbtq+-personers situation i Nazityskland. Där lyfts bland andra Frieda Belinfante – lesbisk dirigent och motståndskvinna – som en av flera vars liv vittnar om förföljelse och mod. “Hör mer om Belinfante och andra HBTQ+-personer under Förintelsen på vår guidade visning,” uppmanar museet.

På Thielska Galleriet och i skymningsljus över Södermalm leder konstvetaren Emil Åkerö en vandring i Eugène Janssons fotspår. “Vi får se var Jansson levde och verkade men också var hans målningar utspelar sig,” skriver Thielska. Skymningen – både som dagsljus och som symbol – blir en del av berättelsen om det queera i hans konst.

I Sven-Harrys Konstmuseum handlar visningen om politik, frihetslängtan och normbrytande konst. Med Dick Bengtssons mörka, laddade verk som fond visar Emil Åkerö hur konsten kan vara både motstånd och förståelse.

Och på Moderna Museet följer vi spår av samkönat begär genom svensk modernism och samtida teckningskonst. I en guidad visning, även den med Emil Åkerö, möter vi konstverk där queert begär fått maskeras, kodas eller bepansras med mod i offentligheten. “Från Soufiane Ababris intima porträtt till Gösta Adrian-Nilssons kalejdoskopiska kodningar av sin uniformsfetischism via politik, vardag och sorg,” skriver museet om visningen. Utifrån utställningarna Rosa segel och Ännu en morgon berättas om verk från tidigt 1900-tal till idag – med fokus på begär, kropp och identitet.

Slutligen: i Pride House och Pride Park pågår konstutställningar hela veckan, liksom hos StaDemonia Tattoo vid Hornstull, där samtida queera konstnärer visar sina verk.