Förra våren kom frågan om ett hbtqi-monument upp i Stockholm Stads kommunfullmäktige. Från moderat håll motionerades om ett monument och namngivning av en gatukorsning med utgångspunkt från Barbro Westerholm.
Även om liberaler blev lite irriterade över att moderater använde sig av den liberala regnbågshjälten Westerholm i sitt politiska utspel och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) bland annat hade synpunkter på när platser kunde namnges efter nyligen avlidna, var det i det stora hela positiva tongångar kring initiativet. Även RFSL Stockholm välkomnade diskussionen men ville ha mer att säga till om.
Och nu, ett och ett halvt år senare, har arbetet för att ta fram ett hbtqi-monument tagit fart på allvar. I den budget som presenteras nu på onsdag föreslås att totalt fyra miljoner kronor avsätts över tre år för att ta fram ”ett monument över hbtq-rörelsens kamp”.
– Det var ju ett budgetuppdrag redan för innevarande år. Och nu har vi lagt samma formulering i den budget som blir offentlig på onsdag. Där finns också pengar. Fyra miljoner totalt över tre år, säger Torun Boucher till QX.
Hon betonar att arbetet tar tid, men att det är en nödvändig process. Något hon också lyfte vid en debatt under Stockholm Pride i augusti:
– Folk var lite sura över att det tar tid, minns hon. Men det tar tid om det ska bli bra gjort, helt enkelt.
För att leda arbetet har kulturförvaltningen tillsatt en särskild konstkonsulent genom Stockholm Konst.
– Konsulenten har nu samtal med olika representanter från communityt. Det har varit ett tydligt uppdrag från mig att det här måste ske i samverkan med civilsamhället, eller mer uttryckligen med communityt, säger Boucher.
Hon understryker samtidigt vikten av balans mellan konstnärlig frihet och delaktighet:
– Jag brukar säga att två saker måste med: att communityt är med på resan, och att man samtidigt har armlängds avstånd till konstvärldens slutliga verk. Det är en svår balansgång, men nödvändig.
När det gäller plats för monumentet vill hon inte föregripa processen, men några idéer har nämnts:
– Det kan vara Skinnarviksberget, Sveavägen eller Humlegården. Man behöver fundera över vilka platser som har varit viktiga och varför. Det kanske kan vara två platser, inte bara en.
Har du varit och sett hbtqi-monumentet i Göteborg?
– Nej, jag har inte varit i Göteborg på år och dag. Men jag känner ju till deras arbete.
Det verkar som det i huvudsak finns en samsyn kring att Stockholm skall resa ett monument?
– Jag upplever nog att det finns ganska stor enighet politiskt. Det är väl Sverigedemokraterna som i vanlig ordning avviker, säger Boucher.
Just Sverigedemokraterna motionerade tidigare om att ett monument över ”hbtq-personers rättigheter” skall placerar på Rinkeby Torg. När frågan diskuterades i våras och motionen avslogs reserverade sig gruppledaren Gabriel Kroon med motiveringen att ”många länder i Mellanöstern bestraffas samkönade relationer med döden eller långa fängelsestraff.”
Boucher betonar för QX att hon arbetat för att projektet låses fast innan valet.
– Det viktiga är att det får till stånd något före valet. Det måste finnas någon form av kontrakt som gör att det inte går att rulla tillbaka.
Stockholm Pride har fått flera miljoner också senaste tiden och staden har stöttat upp projektet House of Q i Värtahamnen. Är det också en sån tanke om att bli färdiga före valet innan en eventuell förändring i majoriteten?
– Vi känner i den majoritet vi är idag i Stockholm att vi behöver vara någon form av opposition till tendenser i samhället som rullar tillbaka mänskliga rättigheter. Vi behöver vara en kontrast till regeringen, inte minst. Det känner jag som kulturpolitiker överhuvudtaget. Jag satsar på den fria kulturen i mina budgetar under den här mandatperioden. Det är nästan som en sorts protest mot den allmänna tendensen, avslutar Torun Boucher.
