I den nya uppsättningen är paret ”två bittra gamla fjollor” och handlingen har flyttats till en nära framtid präglad av klimatkrisen.
När Dödsdansen får premiär på Varbergs Teater den 28 augusti är mycket förändrat sedan August Strindberg skrev pjäsen för 125 år sedan. I Teater Dictats internationella uppsättning har äktenskapet mellan Edgar och Alice blivit relationen mellan Edgar och Alex, två män som lever isolerade på en skotsk ö i en nära framtid där klimatkrisen blivit ett akut hot.
För den brittiske regissören Matthew Short fanns det queera i berättelsen redan när han läste originalet.
– När jag läste Dödsdansen första gången påminde den kvicka, sylvassa jargongen om Mark Ravenhills och Gary Janettis sitcom Vicious, med Ian McKellen och Derek Jacobi. Originalpjäsen ger en känsla för hur Strindberg förhöjde verkligheten genom melodrama och för en modern, queer läsare kan det helt enkelt upplevas som ”camp”.
Därifrån var steget till att göra Strindbergs äkta makar till ett gaypar inte långt.
– Det kändes naturligt att paret i pjäsen kunde vara gay och jag upptäckte snabbt hur lätt det var att bearbeta berättelsen åt det hållet.
I Shorts version får också spelet kring femininitet och maskulinitet en ny betydelse. Edgar kan exempelvis med illa dold förtjusning konstatera att maken genomgår sin ”twinkdöd”. Samtidigt har regissören låtit vissa repliker från originalet leva kvar, trots att Alice blivit Alex.
– Jag har medvetet behållit repliker som hänvisar till honom som ”hon” eller ”frun”. Det blir ett sätt att visa hur maskulinitet fortfarande används som vapen i den manliga gayvärlden. Det ironiska är att Edgar själv helt har bejakat sin feminina sida. Paret är egentligen två bittra gamla fjollor, och det passar den här historien perfekt.
Men det handlar inte bara om att byta kön på en av Strindbergs rollfigurer. Matthew Short beskriver hela uppsättningen som queer och kopplar samman det queera perspektivet med arbetet att avkolonisera klassiska verk.
– Att använda begreppet queer innebär för mig att skapa rum för alternativa uttryck för identitet och liv som gör motstånd mot förtryckande system. Detta skapar också möjlighet för andra queera medarbetare att lämna sina avtryck i den här föreställningen: hela uppsättningen är queer, inte bara de två gaykaraktärerna på scenen.
Maktspelet och svartsjukan som är centrala i Strindbergs drama finns fortfarande kvar, men får delvis nya drivkrafter genom kulturella skillnader och koloniala spänningar.
– Med detta som bakgrund blir queer ett redskap för att göra berättelsen tillgänglig för fler. Att ”queera” och ”avkolonisera” verk syftar mot samma mål men har olika sätt att nå målet.
Dödsdansen har premiär på Varbergs Teater den 28 augusti 2026 och följs därefter av en turné i Sverige.
