Krönika

Äntligen Finaldags och allas nerver är på helspänn här nere. Det är jobbigt att vara så segertippad som Lena är, och pressen blir bara starkare.
Lena står dock fast vid att hon egentligen inte drömmer om en vinst, inte för karriärens skull i alla fall. Klart att hon vill vinna, eftersom det är en tävling, men hon har allt hon vill ha i sitt liv i Sverige just nu, och karriären behöver ingen ESC-vinst för överlevnads skull. Jag tycker Lenas attityd är ganska cool på ett skönt och självsäkert sätt. På presskonferensen för några dagar sedan fick Lena frågan av en utländsk journalist:
– But If you win Lena, how can you avoid an international career?
– I just won’t go, svarade Lena kallt med ett leende!
Så enkelt är det. Lena stannar hemma!

Apropå stanna hemma; Lena i all ära, men jag saknar faktiskt After Dark och ”La Dolce Vita” här nere just nu! Jag tror de hade behövts här…

Lustigt och skrämmande att veta: Över hälften av alla Euro-fans här nere tror att Sverige skull ha haft större chans att vinna med den svenska texten, än med den engelska. Tänk om det är så…

För övrigt är Ukraina just nu INTE favoriten om man frågar EBU i alla fall. Ukraina tog nämligen sönder scenen under ett rep häromdagen! Glasskivan sprack, och det kostade EBU och Turkisk TV åtskilliga tusen att reparera.
Hur det gick till…? Jo, sångerskan hoppade helt enkelt sönder scengolvet i sitt frenetiska nummer.

Nu till det viktiga; Semifinalen och Finalen.
Semifinalens produktion var ju inte den mest lyckade har jag förstått av mina vänner framför tv-apparaterna hemma i Sverige. Att programledarna var under all kritik kunde jag ju förstås själv se, det var gräsligt. Jag bävar inför tre timmar till med dom på lördag!
Jag vet också att EBU hade stort krismöte på torsdagen angående ljudet, som tydligen inte lät bra i svenska tv-apparater. Vi får hoppas det blir bättre på lördag.
En av fördelarna med att se det live är naturligtvis att ljudet blir näst intill felfritt… och att man aldrig hör falsksång lika lätt som framför TV-n.
Annars var alla mycket nöjda här nere med semifinalen. Jag kan ärligt säga att de tre minuterna som Serbien-Montenegro sjöng var en av de mest överväldigande upplevelser jag haft av livemusik. Det var magiskt. Och lyckan när de sedan gick vidare till finalen var obeskrivlig!
Annars är väl det mest intressanta att så mycket ballader gick vidare. Verkar som om norska Jostein öppnade upp en dörr förra året, när han nästan vann med sin kärleksballad. Folk där hemma har tydligen andra uppfattningar om vinnare än bara menlös Estnisk gladpop eller Lettisk låtsas-latino. Skönt! Och att Schweiz faktiskt kom SIST med NOLL POÄNG är en otrolig vinst för mitt hopp på mänskligheten!
Synd tycker jag dock om finska Jari som gjorde ett jäkla proffsigt jobb på scen. Finland var värda mer – som vanligt!

Men vem ska vinna ikväll då? Och ska kvalité vinna över cirkus, som det gjorde förra året med nöd och näppe, då Sertab slog t.A.T.u på mållinjen?
Jag har precis varit ute på arenan och sett hela genrepet och nu kan man börja ana vart det lutar.
Och det är många överraskningar…
För att börja med, Belgien vinner inte! Hon sjunger surt, och det blir ett för spretigt framträdande. Xandee blir alltså årets Beth (Spanien 2003), tyvärr.
Ryssland kommer nog heller inte bli den överraskande vinnarkandidat jag trodde förut. Hon har nu nämligen skippat gitarren och mikrofonstativet, och kör istället ett galet dansförsök med 5 akrobater på scen. …Lektion ett i Hur-man-förstör-en-vinnarkandidat!
Några ballader kommer också vara med och kämpa i toppen misstänker jag. Island ligger bra till, då han levererar enormt bra på scen, även Cypern blir ruggigt farlig. Hon överraskade dessutom på genrepet med att sjunga sista refrängen på originalspråk vilket var mycket charmigt. Hoppas hon vågar göra det på lördag också!
Den fantastiska balladen från Frankrike förstörs dock av en galen, modern dansshow på scen – idioti! Varför inte bara lita på Jonathans röst och utstrålning – det hade räckt!
Och lilla överraskande Albanien då?! Vilken stjärna hon visade sig vara, denna 17-åriga lilla amatör. Hennes scennärvaro, hennes blick i kameran och hennes utstrålning är genuin, och går rakt igenom rutan. Bravo!
Snyggast är dock polskan! Deras nummer ”Love Song” är riktigt kul.
Ukraina ger allt på scen, och ligger nog bra till för vinst. Dock hade hon skrikigt sönder rösten på festen i torsdagsnatt, så hon sjöng inte under genrepet! Istället bara dansade hon och mimade tyst.
Så klart lyfte taket när värdlandet Turkiet skulle sjunga. Det var häftigt och otroligt mäktigt. Dessutom är han riktigt kul på scen, charmig och ärlig, så det kan gå långt för Turkiet i år också.
Makedonien är också en farlig liten historia. Han är trygg på scen, och numret är medryckande – den kan gå långt. Likaså Grekland faller under samma enkla, men medryckande show. Men vinst blir det inte!
Lyckligast är jag för att få meddela att Serbien-Montenegro (min totala favorit) mycket väl kan ta sig till Top 5!! Publikreaktionen han fick var utöver det vanliga… Jag fick gåshud över hela kroppen! Det vore väl härligt om en sån liten genuin etnisk folkvisa, på originalspråk, kunde få göra succé på lördag!?
Och slutligen, vinnaren: Malta. De är urtöntiga och oemotståndliga på scen ihop. Låten sitter som en smäck, så jag tror i slutändan att det blir Malta som kniper förstaplatsen ifrån Ukraina. Pinsamt för Eurovision tycker många här nere, men då blir det iallafall varmt och skönt för oss på plats även nästa år!
Men Sverige då?
Nej, det blir ingen vinst tippar jag. Tyvärr. Numret håller inte… Europa kommer inte att förstå humorn. Jag kommer att hålla tummarna in i det sista att jag har fel, men vi får nog nöja oss med mest 7:or och 8:or under omröstningen från folket. Tilläggas ska dock att hennes röst är helt återställd, och det lät perfekt på genrepet!

Förövrigt bör tilläggas att produktionen på lördag känns betydligt starkare än onsdagens. Förutom de evigt pinsamma programledarna, så håller det hög klass. Hela kvällen inleds med att Sertab entrar scenen, och rytmerna från förra årets vinnare är en utmärkt inledning på Eurovision Song Contest 2004!

Jag önskar er mycket njutning framför TV-n ikväll. Ring och rösta med hjärtat och njut av en (faktiskt) riktigt stark Eurovision-Final! Förutom Irland finns inte ett enda dåligt bidrag, tycker jag nu!
Önskar jag kunde ta tillbaka några av mina elaka ord från QX-tidningen förra numret, men då hade vi bara hört låtarna EN GÅNG VARDERA I sämre produktioner, och det var svårt att tycka om en del av dem! Men nog med ursäkter….

Heja Sverige!

Varma Hälsningar från Istanbul

Publicerad: 2004-05-15 06:00:00