Qruiser-folk

Namn: Johan Hilton
Qruisernick: Det är jag som är Döden
Ålder: 27
Civilstånd: Inte singel.

Vad står ditt nick för?
– Det är en travesti på en replik ur ”Det sjunde inseglet”. En replik som är sjukt rolig i all sin domedagsallvarlighet.

Berätta om dig själv?
– Jag arbetar som frilansjournalist och skriver mestadels kulturgrejer för tidningar som GT/Expressen, Nöjesguiden och Nummer. Undervisar även högt oregelbundet på journalisthögskolan i Göteborg.

Har du även skrivit böcker?
– Det här är min egentliga debut men 2003 medverkade jag även i antologin Såna som oss. För övrigt en mycket bra antologi som inte riktigt fick den uppmärksamhet den borde ha fått.

Varför har du skrivit en bok om Hatbrott?
– Därför att hatbrott mot homo, bi och transpersoner är en av våra mest förbisedda samhällsfrågor. Visst duggar larmrapporterna tätt men de tas inte på det allvar som de förtjänar. Hur hårt drabbar siffror om man inte får ta del av ödena bakom talen, liksom? Jag ville göra en annorlunda en mer närgången skildring av hur hårt hatbrott faktiskt drabbar. Jag ville även visa vilka konsekvenser brotten får för offrets närmaste omgivning men även för samhället. Dessutom hade ingen skrivit något fetare journalistiskt verk om homofobiskt relaterad brottslighet tidigare.

Varför tror du att ingen har gjort det?
– Därför att våld mot homosexuella av någon anledning fortfarande är tabu. I media kommer ofta hänsyn till offrets privatliv, vilket gör att man sällan vågar skriva att dådet haft homofobiska övertoner. Mordet på Antikrundans Bengt Janson är ett bra exempel. Det dröjde länge innan man vågade skriva om att det fanns homohatiska inslag. Jag är medveten om det pressetiska dilemmat men så länge man drar sig för att skriva om upprinnelsen till de våldsamma dåden kommer hatbrott att förbli osynliga i media, vilket i sin tur gör dem osynliga för allmänheten

Vad har du fått för responsen på boken?
– De som läst den säger att de tycker att den är bra, men vem vet, de kan ljuga.

Varför är du med i klubben i Accidental White Trash?
– Därför att jag är löjligt svag för allt vad skitiga hak heter. Här i Göteborg finns en riktig liten snuskkrog på andra Långgatan där jag ofta dricker öl tillsammans med mina blekfeta polare. Det är vi, alkoholisterna och skrikiga brudar under 18. And I love it.
Dessutom är jag nästan alltid pank. För några år sedan fick jag sälja ut hela min skivsamling för att ha råd att käka. Nu har jag bara skit, typ Spice Girls och Lemonheads, kvar.
Kort och gott: jag är med i klubben för att jag är white trash. Gotta problem with that, punk?

No Tears for Queers får du tag på via QX Shop

http://www.qruiser.se/index.php?medlemsid=27359

Källa: Johans Qruisersida

Publicerad: 2005-04-26 18:40:25