Konsert
Diamanda Galàs beskylls ofta för att vara satanist, men om djävulen säger hon; ”He is, in my definition, the coward, the man who is spiritually impotent, the homophobe, the wilfully blind, the deserter”.
Hennes röst spänner över fyra oktaver, så hon har stora resurser att leka med. Mitt i eländet, mitt i den besjungnes förtvivlan, under vägen till helvetet, kommer små skimmer av humor, denna tillgång som ibland kan va enda hjälpen.
Mellan ett primalskrik och ett utbrott av dödsångest kan ingen som Diamanda dra av en gammal pophit av Nina Hagen eller Johnny Cash och få den att låta som framförd från en fängelsehåla eller vid en dödsbädd.
Det sägs att det var Diamandas brors insjuknande i aids som fick in henne på ämnet lidande i sin musik. Hon är klassiskt skolad pianist och sångerska, och spelade under 70talet med i en del operor i hemlandet USA, bland annat Un Jour Comme Un Autre.
Efter att ha skivdebuterat 1979 med If Looks Could Kill kom under 80talet en rad skivor under samlingstiteln Masque Of The Red Death som handlar om hela förloppet, som det såg ut då, från att man får reda på att man bär på hiv tills döden inträder i livet. Alla känslor, alla tankar, även dom utan ord.
Under denna tid experimenterade hon mycket med elektroniska instrument, under senare år har hon mer och mer gått tillbaka till att endast ackompanjera sin röst med flygel, hennes pianospel är ofta lekfullt i kontrast till det hon sjunger.
Under 80talet uppträdde hon oftast i kyrkor världen över. 1989 blev Diamanda arresterad för att ha stört den religiösa handlingen då hon visade sina bara bröst vid altaret i Saint Patricks Cathedral. Under en konsert (utgiven som Plague Mass i Cathedral of Saint John The Divine i New York 1991 var temat åter aids och Diamanda uppträdde åter barbröstad vid altaret, denna gång insmord i blod!
I Sverige har hon varit ganska fridsam när hon vid flera tillfällen besökt oss under sin fleråriga turné Malediction and Prayer, där hon framförde sånger på engelska, grekiska (som är hennes andra modersmål), franska och även en italiensk text av Pier Paolo Pasolini, filmregissören som är känd för att dra fram mörka sidor hos människan.
Den här gången kommer Diamanda till oss med sin föreställning Defixions, Will and Testament på Södra teatern i stockholm den 30 september!
Om sin sångkonst, som snabbt växlar mellan vackraste vackert till outhärdligt plågsamt, säger Diamanda:
My voice was given to me as an instrument of inspiration for my friends, and a tool of torture and destruction to my enemies. An instrument of truth!
DIAMANDA GALÀS DISKOGRAFI:
If Looks Could Kill (79)
The Litanies Of Satan (82)
Diamanda Gal·s (84)
The Divine Punishment (86)
Saint Of The Pit (86)
You Must Be Certain Of The Devil (88)
Masque Of The red Death (89)
Plague Mass (91)
The Singer (92)
Vena Cava (93)
The Sporting Life (med John Paul Jones) (94)
SchreiX (96)
Malediction And Prayer (98)
Hon har även gjort filmmusik till Bram Stokers Dracula, the Serpent and the Rainbow, Natural Born Killers, och en rad andra filmer.
Hon har bland andra gett ut inspelningar tillsammans med Janes Addiction, John Paul Jones, Jim French, Recoil, och Erasure (!!!).
Källa: Södra Teatern
Publicerad: 2000-09-19 11:46:21
