Vi andra njöt i fulla drag då ris regnade över våra huvuden, repliker hojtades i publiken och veteranerna hade laddat upp med vattenpistoler, brödskivor, tidningspapper och all annan nödvändig rekvisita.
Historien förtäljer att denna queer-sci-fi-rock-skräck-komedi-musikal blev en stor flopp när den först visades, men att den snart fick underground-kultstatus och en skara trogna fans som började se filmen varje vecka, klä ut sig till karaktärerna, fylla i repliker och förgylla tittandet med rekvisita och obligatoriska moment av deltagande. Denna tradition följdes under lördagskvällen med stor lust på Södra Teatern, där klackarna sträckte sig långt från golvet, korsetterna trängdes med perukerna och där man senare fick njuta av scenframträdanden av Miss Astrid, Hootchy Kootchy Hussies och Darlinda just Darlinda.
Nästa gång filmen visas, kommer lördagens oskulder redan att vara veteraner, och nya tittare borstar konfetti och brödsmulor ur håret till slutreplikernas budskap: dont dream it, be it.