– Jag har alltid velat bo i New York, säger Gustav och beställer en Caesarsallad med ”dressing on the side, please”. Jag tittade på Sex and the city på Tv och kände att jag ville hit. Alla vill väl leva som Carrie Bradshaw (skrattar). Och mina föräldrar pushade mig, de tyckte absolut att jag skulle åka och stöttade mig när jag sa att jag ville till New York och plugga marknadsföring.
Gustav satte ut en annons på en roommate-sida på nätet där de matchar ihop sökande med de som vill hyra ut.
– Man fyller bara i sin ”price range” och annan fakta. Man kan till och med fylla i att man är gay, det gjorde jag. Så nu bor jag i en lägenhet på ”upper east side” på fyra rum och kök med tre andra bögar. Det är ett äldre par som har lägenheten och hyr ut två av rummen. Det är jag och en kille i min ålder. Det är toppen, det äldre paret har blivit lite av mina mentorer, som faddrar, de har ju så mycket att berätta. Så har vi en chihuahua som heter Lola som jag älskar över allt annat.
Hur är det att vara inneboende?
– Det funkar fantastiskt bra. Vi har respekt för varandras ”privacy”. När man har dörren stängd till sitt rum så måste man knacka på, man kan inte bara gå rakt in. Jag har kompisar som bor 2-3 stycken i samma rum, de får aldrig vara ifred.
Vad betalar du i månaden?
– 1000 dollar, men då har jag ett eget rum med eget badrum. Det känns otroligt bra. Jag stortrivs.
Har det varit enkelt att träffa nya vänner?
– Det första jag gjorde var att besöka GLBT center på 13:e gatan. Där anordnades speed-dating och det var det roligaste jag gjort. Det kan jag tipsa alla om att göra. Även om jag inte gick därifrån med någon pojkvän så lärde jag känna nya kompisar. Mest amerikaner, vilket är bra för min engelska.
Har du förändrats sedan du flyttade hit?
– Ja, jag har blivit mer framfusig och tar för mej mer. Den blygsamma svensken i mig har suddats ut lite. Jag är nog mer bitchig i New York än i Stockholm. Men det måste man vara annars blir man knuffad åt sidan. Det gäller att utstråla ”get out of the way”-looken i sitt kroppsspråk. Men jag är glad att jag inte förlorat humorn. Jag är fortfarande glad och skrattar lätt. Jag är inte HELT New York-skadad än.
– Vad gäller klädstilen så har den också förändrats. Jag vågar experimentera mer med olika stilar och klädkombinationer och jag har fått ett intresse av mer avancerad design, i och med att utbudet här är så mycket större än i Stockholm. Du ser ju mina högklackade boots? (skrattar) I New York känns det kul att stå ut ifrån mängden, till skillnad från Stockholm. Jag tror det är nyttigt att prova på att bo här ett tag.
Hur länge tänker du vara här?
– Skolan är ju på fyra år, så jag har två år kvar. Men sedan hoppas jag kunna jobba här. Jag försöker jobba ihop en bra CV så att jag kan ansöka om ett greencard.
Du jobbar också?
– Ja, jag har bland annat jobbat som designassistent, men nu jobbar jag på en promotionavdelning på en radiostation efter plugget tisdag till fredag. Eller praktiserar kanske man ska säga. Jag får ju inget betalt. Det låter kanske konstigt, men konkurrensen är stenhård så man ska liksom vara glad att man får en praktikplats.
Vad är det bästa med New York?
– Allt finns ju här. Allt. Allt är möjligt, om man kan utnyttja det. Och det är väldigt flirtigt. Det gillar jag, att flirta på gatan. Även om det bara är ett leende så känns det kul att flirta på väg till plugget eller jobbet.
Har du sällskap?
– Nej, inte nu.
Hur ofta är du hemma?
– Jag brukar åka hem till Stockholm två gånger per år, när jag är hemma försöker jag jobba ihop lite pengar, bland annat som trädgårdsmästare. Det är ju svårt att leva på studiebidrag och studiemedel, särskilt nu när dollarn är så dyr. Det var bättre förra året, då kostade ju 1000 dollar knappt 6000 kr, nu har den ju varit uppe i över 8000 kr. Det gör rätt stor skillnad.
Idag är det fredag, vad har du för planer för kvällen?
– Jag var ute till 05 i morse och drack champagne så jag måste sova i kväll, det blir tv på rummet. I morgon ska jag på en bokrelease, sedan kanske man hamnar på någon bar efteråt, det brukar bli så…