Soloresenären Lily

Lily, 55, bor i Malmö och reste första gången solo till USA för att jobba som au-pair. Därefter reste hon runt i Asien mycket med vänner innan hon började att resa runt själv och tillslut bosätta sig i Asien, främst Japan, i tio år. Idag är hon sambo, så de flesta resorna blir i duo.

– Jag älskade att resa själv och var lite rädd för att resa med andra. Men nu har jag hittat tjusningen med båda, kanske hittade jag rätt person (skrattar).
Lily bodde och jobbade länge i Japan, och så snart hon jobbat ihop pengar blev det en ny resa inom landet.

– Det är som att komma till en annan planet. Jag älskar kulturen, både från förr och nu, och det är otroligt vackert i Japan. Gaylivet är inte så roligt, men det är lätt bli hänförd av annat.

Varför är det så kul att resa själv?

– Du styr din tid och bestämmer vad du ska göra och i vilken takt. Jag brukar pendla mellan att ta dagen som den kommer och planera den. Visst kan det bli ensamt ibland, men jag trivs bra i mitt eget sällskap och är en ensamvarg. Som nyfiken på människor (skrattar).

– Våga var spontan och var inte rädd att ta kontakt, halva nöjet att resa är att träffa andra. Du växer som människa, blir kreativ och dessutom bra på att fatta egna beslut.

Vart går nästa resa?

– Till Berlin och sen till en liten by på Teneriffa. Och sen planerar jag och min sambo en resa till Tel Aviv.

Hur är det att resa med din flickvän jämfört med att resa solo?

– Nu måste jag ta hänsyn till vad hon vill. För henne är det viktigt med struktur medan jag är mer oplanerad. Det viktiga är att det lämnas lite plats för att ta dagen som den kommer.

Ditt bästa restips?

– Okinawa i södra Japan. Det är ett litet paradis där du kan båtluffa i subtropiskt klimat med vita stränder. Maten är fantastisk, du lever billigt och människorna är vänliga.

Fredrik

Fredrik, 50+, bor i Midsommarkransen utanför Stockholm, är singel och arbetar nu som handläggare inom Polismyndigheten.

– Jag var livrädd för att resa ensam innan jag blev singel, och första resan solo, efter viss övertalning av vänner, gick till Palma, Mallorca. Den var fruktansvärd (skrattar). Jag är rätt mycket ensamvarg och kände inget behov av att lära känna någon och de enda jag bytte några ord med under en vecka var ett tyskt läderbögspar.

Men trots denna första rese-flopp testade Fredrik att resa själv på nytt och gillade det.

– Jag gillar tanken på att få ett infall och bara åka. I mitt jobb har jag haft möjlighet att resa med kort varsel och jag har besökt många europeiska städer på egen hand.

– Jag älskar att ta dagen som den kommer, men läser också på lite innan. Alltid när jag kommer till en ny stad ser jag till att åka en ”hop-on hop off ”-buss som kör sightseeing runt stan. Då missar man inte de största grejerna, och har man som jag ett bra lokalsinne, får man en bra känsla för staden.

– Jag är ingen stor festare, men gillar att söka upp gaykvarteren om det finns sådana, mest för att se hur de är. Och man kan ju springa på mannen i sitt liv (skrattar).

Varför är det kul att resa själv?

– Man kan komma iväg när man vill utan att planera. Jag gillar att resa med vänner ,men det är så mycket kompromisser. Tallinn har exempelvis en bar där de bara spelar Depeche Mode, som jag verkligen gillar. Ett sånt ställe besöker jag hellre själv än tar med nån som inte uppskattar det fullt ut.

Nackdelar?

– Att man inte har nån att dela upplevelserna med. Det är svårt att återberätta det man upplevt.

Vart går nästa resa?

– Det blir med en tjejkompis och hennes son till varmare breddgrader. Men jag har en lista med resor jag vill göra: Jag vill se mer av Polen och åka till Bryssel nu när covid verkar ha lagt sig.

Favoritplats?

– Algarvekusten. Och Lissabon trivdes jag jättebra i.

Elias Aspudd

Elias Aspudd, 24, kommer från Uddevalla och har via Stockholm flyttat till Uppsala där han nu pluggar medie- och kommunikationsvetenskap.  Under gymnasietiden bestämde han sig för att plugga engelska en sommar i Miami. Efter gymnasiet ”backpackade” han ensam i Sydamerika i en och en halv månad efter att hans resesällskap plötsligt kommit in på sin drömutbildning och hoppat av deras resa.

– Jag upptäckte att det var skönt att inte vara bunden till någon, och vill man göra något behöver man inte diskutera igenom det. Sen träffade jag folk längs vägen som jag umgicks med, bland annat en kille i Brasilien som jag senare mötte upp igen under resan.

Elias tycker att solo-resande är gör att man växer som person.

– Det är bra att lära sig umgås med sig själv, det är ju den du kommer vara med resten av livet. Och ärligt, det är ju heller inte alltid lätt att resa ihop, då människor ALLA sidor har en tendens att visa sig på resande fot. Det kan förstöra vänskaper…

Uppsöker du gayområden och använder appar som Grindr?

– Det är olika från ställe till ställe. I Brasilien gick jag till Ipanema Beach mest för att se det, och i Miami hittade jag en kille på Grindr som gick i samma skola, och vi umgicks en del.

Och nackdelar?

– Det är mer riskabelt, och om man blir av med sina saker har man ingen back-up. Och tycker man om att umgås hela tiden är det påfrestande, men det i sig kan vara en lärdom: Att lära sig trivas på egen hand.

Vart går nästa resa?

– Los Angeles i maj med en kompis som ska träffa ett Tinder-ragg hon matchat med. Kanske ger det mig tid att upptäcka LA själv på egen hand (skrattar).

Favoritplats?

– Peru är ett väldigt coolt land som ligger vid kusten. Du kan surfa i Lima, besöka Amazonas och åka skidor, allt inom rimligt avstånd.

Emil Qvarnström

Emil Qvarnström 31, spelar teater, och är just nu med i Cyrano de Bergerac i Jönköping.

Han reser stort sett alltid själv, och de senaste resorna har tagit honom till Israel, Gambia och Storbritannien.

– Jag gillar att vara oberoende av andra och utmana mig själv till att ta kontakt. Den första resan jag gjorde solo var till Israel. Det var en slags pilgrimsresa och då hittade jag tjänsten EatWith, där människor i olika länder erbjuder sig att bjuda in till middag via en app. Så jag var på en judisk Shabbat en fredagkväll, vilket var en fantastisk upplevelse. I Gambia träffade jag en taxichaffis som jag åkte med en del, eftersom jag ville hitta mindre turistiga områden. Och i London är det bara att gå ut så hittar man folk att snacka med. Jag träffade bland annat en kille jag gick på museum med.

Gay-biten har inte varit viktig för Emil ur rese-synpunkt. Han var på nåt gayställe i Israel, höll sig utanför gay-scenen i London, och i Gambia är det olagligt att vara gay så där var det aldrig aktuellt.

Vart går nästa resa?

– Jag har inget planerat, jag gillar det spontana.

Favoritplats?

– Har två. Färöarna, ett fantastiskt vackert land. Och Israel är ett av de bästa länderna jag varit i: Atmosfären, den urbana känslan och klimatet där Tel Aviv är en turiststad vid havet och man kan åka upp i bergen och ut i öknen. Plus Jerusalem för sin historia.