Beslutet från tingsrätten den 10 augusti är att barnen interimistiskt ska bo hos pappan i cirka sex månader. Detta innebär att beslutet kan komma att ändras på parternas eller tingsrättens initiativ.

– Beskriv dina känslor efter beslutet?
– Jag har inga känslor, jag känner mig helt tom. Jag skulle vilja bli arg, men jag är så van vid att stänga av mina känslor. Det är min fru Mona som skriker och blir arg i stället för mig nu. Just nu förtränger jag allt och sover mycket, men innan beslutet har jag gråtit väldigt mycket, säger Anna.

– Din fru nämner till QX att det faktum att du är homosexuell kan ha haft betydelse för beslutet, på vilket sätt har det visat sig?
– Inget direkt uttalat, men undermedvetet. I socialtjänstens utredning fanns inte Mona med alls, och det framstod som att jag inte hade några anhöriga eller någon överhuvudtaget. Och i tingsrätten undrade domaren vad orten där vi bor var för något och vem Mona var. Han hade ingen koll alls. Från min före detta mans brors fru har jag fått höra att min före detta man numera kallar mig ”den där jävla flatjäveln” i stället för barnens mamma.

Anna berättar också att pappans nuvarande sambo skrivit en egen inlaga till tingsrätten, där hon hävdar att barnen sagt att hemma hos dem till skillnad från hemma hos Anna och Mona, bor de i en ”normal familj” med mamma, pappa, barn.
– Men barnen älskar Mona och hennes treårige son. Allting har fungerat klockrent i vår familj, säger Anna.

– Enligt utredningar från socialtjänsten framgår att du av barnens pappa har utsatts för systematisk psykisk misshandel under 14 års tid, och att även barnen utsatts för både psykisk och fysisk misshandel, på vilket sätt har detta yttrat sig?
– Jag har bland annat fått höra att jag är helt värdelös, att min plats är vid spisen, blivit kallad kärringjävel och att jag kan dra åt helvete. Men den värsta terrorn har varit när han tigit ut mig och inte pratat med mig på flera veckor. Allt var mitt fel och jag skulle hela tiden rätta mig efter vad han tycker.

I utredningen framgår att pappan vid ett tillfälle dragit armen ur led på den äldsta dottern och hållit henne över ett stup på Skansen. Han är även dömd till 1 000 kronor i penningböter för att ha slagit barnen i huvudet med en penna och dragit dem i öronen så att de fått ont. Han har också kastat leksaker på dem. I februari 2009 fick polisen ingripa i ett bråk mellan honom och hans nuvarande sambo. Pappan medger själv i utredningen att han haft problem med sina aggressioner och att barnen visat sig vara ”strykrädda” för honom. Han utreds just nu av socialtjänsten angående kränkningar av sin nuvarande sambos son, 2,5 år gammal.

Även pappans sambo har vittnat om att han varit hårdhänt mot Annas barn och mot hennes egen son. Pappan har gått i terapi för sina problem, fem samtal, och anser sig nu vara personlighetsförändrad. Barnen har enligt Anna visserligen sagt att ”pappa är snällare nu” och inte ”drar och sliter i dem som förut”. Anna förstår att han skärper sig nu när vårdnadstvisten pågår, men menar att allt kommer att återgå i gamla mönster igen.

– Han tror att han straffar mig, men det är barnen som drabbas. De mår mycket dåligt just nu. Den äldsta flickan grät väldigt mycket och yngsta dottern sa att hon aldrig mer ville åka till pappa.

– Hur går ni vidare nu?
– Vi ska överklaga till Högsta Domstolen, och min advokat fattar inte heller tingsrättens beslut. Jag kommer att slåss för barnen till sista bloddroppen.

På RFSL pågår ett kontinuerligt aktivt arbete med familjepolitiska frågor. Förbundsordförande Sören Juvas tycker att detta fall borde kunna lyftas politiskt mot ansvarig minister. Han anser också att denna vårdnadstvist visar på hur viktigt det är med hbt-kunskap även i rätten. Sören Juvas ser positivt på parets överklagan, men tycker också att de ska överväga att göra en anmälan till DO angående tingsrättens osynliggörande av deras familj.

– Det handlar i första hand om barnens trygghet, men även om att frågan i sig behöver lyftas. Och genom att gå från ord till handling kan man bana väg för andra hbt-familjer, säger han.

Fakta tingsrättens beslut
Enligt beslutet ska barnen bo hos pappan på heltid i cirka sex månader fram tills att målet avgjorts slutligt eller annat bestämts.