De positiva vindarna för de politiska krafter som arbetar för homo-, bi- och transpersoners rättigheter blåser uppenbarligen nu även i USA. Av de 8% som angav att det var homo-, bi eller transperson i CNNs vallokalsundersökning uppgav 86% att de röstat på Demokraternas kandidater till Kongressen. Liknande tydliga resultat från hbtq-gruppen framgår på en lång rad platser i landet.

Efter Brasilien, efter Serbien och efter det lyckosamma bakslaget för de två vidrigt rasistiska och hbtq-hatiska regeringspartierna i Israel verkar vinden sedan Victor Orbáns nederlag i Ungern nu ha vänt.

I det amerikanska valet är signalerna tidig onsdag att kampanja genom ”trans-shaming”  misslyckats totalt. Försöken i Sverige från Sverigedemokratisk sida, både nu i valet och även tidigare, genom hets mot sagoläsande dragqueens som kanske haft framgång bland grabbar på sociala medier men inte i den politiska verkligheten och att blanda ihop könstillhörighetslagen med fängelselagen, visat sig vara lika fruktlösa.

James Talarico som är en av de som republikan erna hetsat mot för hans stöd till hbtq-personer inkluderat transungdomar ser ut att få 55% av rösterna och därmed tar plats i USAs Senat representerande Texas. En chock för republikanerna och just en tydlig signal om att deras trans-hatiska kampanjer inte fungerat. Det blev istället en av valets sensationer att demokraten Talarico nu representerar en av landets knallrött konservativa delstater.

Att Abdul El-Sayed fick över 52% av rösterna som senator för delstaten Michigan visar att hetsen mot muslimer inte heller i USA varit ett framgångsrecept. Hans seger har varit bland de mest uppmärksammade både i USA och internationellt då han blir den första muslim att väljas in i Senaten.  El-Sayeds kritiska uttalanden om Israel har oroat många judiska väljare. Den judiska tidningen forward.com rapporterar dock på onsdagsmorgonen att 60% av dessa röstat på honom. El-Sayeds uttalanden om hbtqi+frågor och transpersoners rättigheter verkar ha stärkt honom. Under valrörelsen, berättar The Advocate, försvarade han transpersoners rättigheter och betonade att beslut om könsbekräftande vård för minderåriga ska fattas av patienter, föräldrar och vårdpersonal. Inte politiker. När han i 60 Minutes fick frågor om sin muslimska tro och sitt stöd för hbtq-personer hänvisade han till grundläggande fri- och rättigheter: att staten inskränker en grupps rättigheter hotar även andras, menade han. Han ifrågasatte också att transpersoners deltagande i idrott är en rättighetskonflikt mellan kvinnor och transpersoner. Istället har han sagt att sådana motsättningar är politiskt konstruerade.

I delstaten Missouri röstade man också med 55% majoritet nej till ett grundlagsförslag som skulle ha återinfört ett förbud mot de flesta aborter och skrivit in begränsningar av könsbekräftande vård för minderåriga i delstatens grundlag. Reproduktiva rättigheter kvarstår därmed i delstatens grundlag och frågan om vårdrestriktioner för unga transpersoner skrivs inte in i grundlagen.

Och i delstaten Virginia röstade medborgarna för att ta bort det icke upprätthållna förbudet mot samkönade äktenskap i delstatens konstitution. Istället kommer medborgarnas rätt att gifta sig, oavsett kön, könstillhörighet eller ras att lagfästas. Även här röstades det för att försvara kvinnans rätt att besluta över sin egen kropp.

Det är en segerfest som just nu utspelar sig i USA. För Demokraterna. För hbtqi+samhället. Dessa vinster beskriver på onsdagsmorgonen hbtq-kampanjrörelsen Victory Fund som historiska segrar:

Att, Chris Pappas, blir den första öppet homosexuella att ta plats i Senaten för delstaten New Hampshire, att Florida får sin första öppna homosexuella i delstatens Representanthus genom Todd Delmay, att Bentley Hudgins blir Georgias första icke-binära ledamot i delstatens Representanthus, Jeremy Moss den första hbtq-personen att representera Michigan i USA:s Representanthus, J.D Ford detsamma för Indiana liksom Joanna Mendoza för Arizona. Att Janelle Sarauw blir Amerikanska Jungfruöarnas först öppet lesbiska i Representanthuset, att Jason Hoskins blir den första öppet gay svarta ledamoten av delstaten Michigans Senat, Dina Nina Martinez-Rutherford först ut i Wisconsins State Assembly.

När nu Demokraterna får majoritet i Kongressens bägge kamrar så bedömer Washington Blade att det ökar möjligheterna för en Equality Act. Ett lagförslaget som skulle utöka det federala skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Möjligen inte att det kan antas men att det inte längre ligger i malpåse.

För Ukraina innebär valresultatet förhoppningsvis ett bättre stöd från USA. För de krafter i världen som arbetar för hbtqi+rättigheter, kvinnors rättigheter och mot den nationalistiska idén om majoritetens suveränitet ger valet i USA hopp.

Inom EU är oron stor för att tyska AfD och franska Rassemblement National kommer få allt starkare inflytande vid kommande val. I slutet av november är det val i Spanien där det hbtq-hatiska partiet Vox, motsvarigheten till svenska Sverigedemokraterna, kan få större inflytande genom att det konservativa Partido Popular ser ut att ta hem segern.

Som i flera andra Europeiska länder, inkluderat Sverige, har i huvudsak borgerliga partiet gjort bedömningen att samarbete med de nationalistiska, främlingsfientliga och regnbågsnegativa partierna är en valvinnare, eller i alla fall en möjlig partner för att forma en regering. Nu senast såg vi i det svenska valet att så inte längre är självfallet. Högst troligt påverkade till exempel de helt vansinniga tonårsutvisningarna nedgången för den svenska motsvarigheten till Trumps Republikaner och de taffliga försöken att använda anti-transretorik visade sig flyga över huvudet på de flesta svenska väljare. Så som i USA. Inte heller har, precis som nu i USA, hetsen mot muslimer varit ett framgångsrecept här i Sverige

När partier som påstår sig representera Landet, Folket, Folkmajoriteten väl får makt och inflytande brukar snart fernissan falla av och politiken bli för grov. SD slickar sina sår genom att diskutera hur öppna man kan vara med sitt mål om att omskapa Sverige med etnisk enfald. Tonårsutvisningarna var bara ett exempel på att de gick för långt. Precis som i USA där antimigrationstrupperna i ICE till slut blivit ett sänke för Trump.

Det är hög tid för de demokratiskt sinnade på främst högerkanten i politiken att dra lärdom av tappen för Orbán, Ben-Gvir och Smotrich, Miloš Vučević, Bolsonaro och Trump. Vindarna vänder och det kan vara klokt att forma sin vision om framtiden utan populistiskt sinnade nationalister i bakhasorna.

Ulf Kristersson har en bra chans just den här veckan!