Idag presenterade EU-kommissionen en ny hbtqi-strategi vars syfte är att stärka hbtqi-personers rättigheter i EU. Syftet är att skapa en gemensam strategi som alla medlemsländer måste hålla sig till, samt en tidsplan. Målet är också att införa lagstiftning på EU-nivå, till exempel att samkönade äktenskap ska vara giltiga i hela EU. Strategin uppmanar också länder till kriminalisering av påtvingad abort och tvångssterilisering av transpersoner.
Strategin kommer bli den första av sitt slag att ha tagits fram i EU.

Nästa steg för kommissionen är att presentera skarp lagstiftning. Mellan 2020-2025 ska rapporter som rör bland annat jämlikhet, diskriminering och säkerhet tas fram som förhoppningsvis ska vara grund för ny lagstiftning som gynnar hbtq inom EU.

EU-kommissionens vice ordförande, ansvarig för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet, Vera Jourova, till vänster, och Helena Dalli, kommissionär för jämlikhet vid presentationen av nya HBTQ-strategin.

Kommer ta tid

Kommissionen uppmanar medlemsländerna att ta fram egna strategier för hbtqi-rättigheter. Vilket kan bli svårt då flera medlemsländer snarare går åt motsatt håll vad gäller hbtq-rättigheter.
Målet är, enligt strategin, att ”bättre skydda hbtq-personer mot diskriminering baserat på medlemslandets kompetens”.
Detta ska observeras av kommissionen, som sen ska presentera en sammanställning först 2023.

Politikerna ser positivt på strategin, men den måste bli handling

Polen och Ungern är medlemsländer som aktivt jobbat mot hbtq-rättigheter den senaste tiden och även om många fördömt deras agerande, har det ännu inte skett några större repressalier. Hur strategin ska gå från att vara ord på ett papper, till att faktiskt göra skillnad, verkar vara svårt för ansvariga EU-politiker att klargöra i nuläget. Men viljan att göra det, genomsyrar samtliga EU-politiker som QX varit i kontakt med. Samtliga tycker också att det är bra att det äntligen tagits fram en strategi.

– Det finns många lovande delar i strategin men nu måste vi se till att man går från ord till handling. Ett horisontellt lagförslag som breddar familjebegreppet och erkänner regnbågsfamiljer i hela EU är en efterlängtad reform som vi gröna länge har kämpat för. Samtidigt ska hot- och hatbrott bli ett brott i hela EU vilket är ett stort framsteg, skriver Alice Bah Kuhnke(MP) i ett mejl till QX.

Bah Kuhnke menar också att de medlemsländer som inskränker hbtqi-personers rättigheter inte ska kunna få EU-stöd, och det måste ske direkt när sådana uppgifter kommer fram.

Malin Björk(V), som också är vice ordförande i EU-parlamentets hbtq-grupp, tycker att det var på tiden och är enig med att EU-stöd ska stoppas om medlemsländer inte följer grundläggande mänskliga rättigheter, däribland hbtqi-rättigheter. Hon tycker också att civilsamhället måste få mer stöttning.

– Vi måste också finansiera civilsamhällsorganisationer som arbetar för att stå upp för dessa rättigheter. Jag tror att pengar är det enda språk som dessa typer av  regeringar förstår.

Centerpartiets Abir Al-Sahlani välkomnar strategin, men vill att fler ska gå till handling. Hon tar också upp problemen som eskalerar i Ungern.

– EU-kommissionen måste ta av sig silkesvantarna och våga börja dra länder inför domstol. Jag är i detta nu i färd med att tillsammans med kollegor ställa en officiell fråga till kommissionen om vad man avser göra åt att Ungern nu också tänkt förbjuda adoption för samkönade par. Den här utvecklingen kan helt enkelt inte få fortsätta längre.